Numera finns det ju inte (?) några betongskarvsvägar kvar men det finns många vägar där man fortfarande tydligt kan känna skarvarna i betongen under asfalten.. 8)
En sådan väg är gamla E6, tidigare "Rikstvåan" mellan rondellen vid "Willys Cash" i Kungsbacka och Anneberg. 11 m bred och rak landsväg som när den byggdes på 30-talet säkert var ett under av modernitet
Vilka mer gamla "betongskarvsvägar" kan man fortfarande känna?
/B
Riktigt gamla E4:an mellan Tranarp via Bolestad och upp till korsningen med Rv 13 i Östra Ljungby.
Asfalterades för bara ett par år sedan ovanpå betongen, det tog inte lång tid innan skarvarna gjorde sig till känna.
(Detta är alltså mellan Åstorp & Örkelljunga och vi är i Klippans Kommun)
Mvh.
Scaniaolsson
E 20 mellan Eskilstuna och Strängnäs är väl betongväg med tydliga skarvar?.
Gamla E4:an söder om Nyköping.
E6an mellan Falkenberg och Heberg är ju också betongväg, och dom skarvarna känns.
Gamla E18 mellan Lekyttan och Lanna. Där känns skarvarna fortfarande från den sedan länge överasfalterade betongen.
Citat från: Uffe D skrivet 01 januari 2010, 22:56:51 PM
E6an mellan Falkenberg och Heberg är ju också betongväg, och dom skarvarna känns.
Där är ingen asfalt över väl tycker jag det ser ut som?
Varför gjordes betongvägar egentligen?
Betongvägar är mycket mer ekonomiska utslaget på en längre tid.
Dyrare att bygga, men mycket billigare i underhåll.
Betongvägar kräver en stabilare grund "att stå på", vilket gör att mer material normalt måste schaktas vid anläggning.
Asfaltvägar är billigare att anlägga, varför det för beställaren är mer lockande att kunna visa på billig byggkostnad.
Att drift- och underhållskostnaderna är betydligt högre tar man inte upp när vägen ska byggas, utan det kommer senare...
Vissa hävdar att dubbdäck sliter hårdare på betong, men detta är nonsens, då det är "samma" ballastmaterial i båda materialen...
Kortsiktig ekonomi, ingen annan primär orsak.
Citat från: henrik_l skrivet 02 januari 2010, 19:42:22 PM
Där är ingen asfalt över väl tycker jag det ser ut som?
Varför gjordes betongvägar egentligen?
Det byggs alltjämt betongvägar i Sverige. Just den sträckan byggdes väl i
början av 90-talet. Nya E4 utanför Uppsala är ett annat exempel på
en modern betongväg.
Angående trådens ämne: Gamla E18/Riksväg 12 i höjd med Barkarby flygfält (Järfälla)
har skarvar under asfalten. Troligen 1930-tal.
Varför asfalterade man över de gamla betongsträckorna egentligen?
Citat från: Fredrik W skrivet 04 januari 2010, 09:42:36 AM
Det byggs alltjämt betongvägar i Sverige. Just den sträckan byggdes väl i
början av 90-talet. Nya E4 utanför Uppsala är ett annat exempel på
en modern betongväg.
Angående trådens ämne: Gamla E18/Riksväg 12 i höjd med Barkarby flygfält (Järfälla)
har skarvar under asfalten. Troligen 1930-tal.
Varför asfalterade man över de gamla betongsträckorna egentligen?
För att betongen åldrats och spruckit. De senaste åren har t.ex. E6 Malmö-Vellinge asfalterats över efter att ett stort antal plattor först bilats bort.
Förutom E4 Uppsala-Björklinge så har ingen betongväg byggts på ekonomiska grunder de senaste decennierna, däremot finns några provsträckor runt om i landet.
Anders
Betong åldras inte på något sätt, utan blir faktiskt bara hårdare med tiden.
Detta till följd av en karbonatisering, vilket är en kemisk reaktion när betongen faktiskt tar upp koldioxid från luften.
Däremot kan underarbetet vara bristfälligt och då gör sättningar (när marken sjunker ihop olika mycket överallt) att betongen utsätts för böj, drag och tryck. När detta inträffat är det bara en fråga om tid. Kort tid...
Man måste som tidigare sagts göra ett stabilare förarbete vid anläggning av betongväg, men här vill vårt kära vägverk inte riktigt se helhetsbilden, utan det är billigt som gäller, och den som bygger vägen vill bara göra minsta möjliga eftersom man inte tjänar pengar på att göra något som är bättre än minimikravet. (Undrar om inte det kallas VVTBT Väg eller något i den stilen...)
Betong är totalt sett ett mer miljö- (hatar det ordet) - vänligare byggmaterial än asfalt, trots att det frigörs en del vid produktion av cement/betong.
Även Arlandaleden har delvis betongplattor...
//Danne
Citat från: Anders Noren skrivet 04 januari 2010, 18:15:55 PM
.... Förutom E4 Uppsala-Björklinge så har ingen betongväg byggts på ekonomiska grunder de senaste decennierna, däremot finns några provsträckor runt om i landet.
Anders
I så fall är E20 öster om Eskilstuna samt E6/E20 utanför Falkenberg väääldigt långa provsträckor! Båda byggdes på 1990-talet.
Citat från: Bengt Jönsson skrivet 01 januari 2010, 20:48:16 PM
Numera finns det ju inte (?) några betongskarvsvägar kvar men det finns många vägar där man fortfarande tydligt kan känna skarvarna i betongen under asfalten.. 8)
En sådan väg är gamla E6, tidigare "Rikstvåan" mellan rondellen vid "Willys Cash" i Kungsbacka och Anneberg. 11 m bred och rak landsväg som när den byggdes på 30-talet säkert var ett under av modernitet
Vilka mer gamla "betongskarvsvägar" kan man fortfarande känna?
/B
På E6an förbi Lomma kan man se original? betongplattornasskarvarna i asfalten, inget dunk än..
E4:an från helsngborg norra till Hyllinge är en fruktansvärd betongväg... där kan man verkligen känna skarvarna ordentligt, och en del betongplattor är utbytta mot asfalt..
E4 mellan Uppsala och Björklinge är ingen provsträcka. Utan här har man medvetet valt att ha betong istället för asfalt på motorvägen. Sträckan blev dyrare att bygga än om den hade haft asfalt. Enligt vad jag hört härifrån skulle det inte vara Vägverket som bestämt detta utan att det istället bestämts lokalt härifrån Uppsala
Kunskapen att bygga betongmotorvägar är nog dålig i Sverige. Det kan nämligen påpekas att det var tyskar som kom hit för att lägga ut betongbeläggningen. Tyskarna hade till och med en egen "betongfabrik" med sig när de var här och byggde. Alla maskiner, dvs de som la ut beläggningen och även grävmaskiner och annat hade de också med sig hit från Tyskland. De gjorde i alla fall ett mycket bra jobb :D
Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 09 januari 2010, 17:55:30 PM
E4 mellan Uppsala och Björklinge är ingen provsträcka. Utan här har man medvetet valt att ha betong istället för asfalt på motorvägen. Sträckan blev dyrare att bygga än om den hade haft asfalt. Enligt vad jag hört härifrån skulle det inte vara Vägverket som bestämt detta utan att det istället bestämts lokalt härifrån Uppsala
Nej, entreprenören vann en vanlig upphandling. Inga särskilda beslut.
Anders
Citat från: Anders Noren skrivet 09 januari 2010, 19:03:34 PM
Nej, entreprenören vann en vanlig upphandling. Inga särskilda beslut.
Anders
.. och eftersom alla större upphandlingar skall ut / upp på EU-nivå så har ju de företag som redan har erfarenhet, verktyg och maskiner för att bygga betongvägar ett försprång framför svenska (vilka inte byggt betongvägar sedan 50-talet) och kan därmed lägga en vinnande offert
Dagens betongvägar är ju trist nog skarvfria.. :o
/B
Citat från: Bengt Jönsson skrivet 09 januari 2010, 19:21:21 PM
.. och eftersom alla större upphandlingar skall ut / upp på EU-nivå så har ju de företag som redan har erfarenhet, verktyg och maskiner för att bygga betongvägar ett försprång framför svenska (vilka inte byggt betongvägar sedan 50-talet) och kan därmed lägga en vinnande offert
Dagens betongvägar är ju trist nog skarvfria.. :o
/B
Skarvfria kan man inte riktigt säga att de moderna betongmotorvägarna är. De består av korta betongblock som har skarvar som egentligen inte märks när man kör på dessa. Men det är ändå skarvar. Annars skulle de spricka sönder på grund av temperaturväxlingar. Skarvarna på moderna betongmotorvägar ligger faktiskt betydligt tätare än de gör på de gamla betongvägarna
I praktiken kan man säga att när de lägger betongen använder de maskiner som påminner om asfaltsspridare. Maskinerna lägger ut betongen på ett sätt som skulle kunna ses som skarvlöst men de gör med jämna mellanrum en markering som blir en skarv. Under markeringen bildas då en liter spricka. Den sprickan ska finnas där för att rörligheten i betongbeläggningen ska röra sig i den sprickan och inte spräcka sönder beläggningen i övrigt. Detta är alltså noga uträknat
Även de här moderna betongmotorvägarna kan faktiskt få ordentliga sättningar. Jag har kört på vägar som är byggda efter samma teknik som betongmotorvägen i Uppsala fast några år äldre. Och i en del fall har de satt sig ordentligt så att skarvarna märks när man kör. Eftersom de då ligger betydligt tätare än de gör på de gamla vägarna kan det bli ett väldigt tätt dunkande och vibrerande. Det kan riktigt hoppa när man kör på dessa då
När det gäller betongmotorvägen i Uppsala har jag funderat på hur detta håller i längden. Motorvägen är byggd precis som i Tyskland och så att säga byggd efter tyska förhållanden. Men här är större temperaturväxlingar än det är i Tyskland. Vi har kallare vintrar här än vad som är normalt i Tyskland. Dessutom ligger hela Uppsala på lera. Jag har ofta undrat över om kombinationen av uppländskt klimat, Uppsalas lera och tysk betongmotorväg verkligen är bra eller inte om man räknar långsiktigt
Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 09 januari 2010, 19:44:59 PM
Skarvfria kan man inte riktigt säga att de moderna betongmotorvägarna är. De består av korta betongblock som har skarvar som egentligen inte märks när man kör på dessa. Men det är ändå skarvar. Annars skulle de spricka sönder på grund av temperaturväxlingar. Skarvarna på moderna betongmotorvägar ligger faktiskt betydligt tätare än de gör på de gamla betongvägarna
I praktiken kan man säga att när de lägger betongen använder de maskiner som påminner om asfaltsspridare. Maskinerna lägger ut betongen på ett sätt som skulle kunna ses som skarvlöst men de gör med jämna mellanrum en markering som blir en skarv. Under markeringen bildas då en liter spricka. Den sprickan ska finnas där för att rörligheten i betongbeläggningen ska röra sig i den sprickan och inte spräcka sönder beläggningen i övrigt. Detta är alltså noga uträknat
Även de här moderna betongmotorvägarna kan faktiskt få ordentliga sättningar. Jag har kört på vägar som är byggda efter samma teknik som betongmotorvägen i Uppsala fast några år äldre. Och i en del fall har de satt sig ordentligt så att skarvarna märks när man kör. Eftersom de då ligger betydligt tätare än de gör på de gamla vägarna kan det bli ett väldigt tätt dunkande och vibrerande. Det kan riktigt hoppa när man kör på dessa då
När det gäller betongmotorvägen i Uppsala har jag funderat på hur detta håller i längden. Motorvägen är byggd precis som i Tyskland och så att säga byggd efter tyska förhållanden. Men här är större temperaturväxlingar än det är i Tyskland. Vi har kallare vintrar här än vad som är normalt i Tyskland. Dessutom ligger hela Uppsala på lera. Jag har ofta undrat över om kombinationen av uppländskt klimat, Uppsalas lera och tysk betongmotorväg verkligen är bra eller inte om man räknar långsiktigt
Tack! Välinformerad som vanligt.
Min egen erfarenhet av moderna betong(motorvägar) är fr.f.a E6/E20 mellan Varberg - Falkenberg. En mycket slät och jämn väg som mycket påminner om vägarna nere på kontinenten. Inte bara för att landskapet nästan är detsamma
En annan väg, motorvägen E18 Arboga - Köping var redan från början gropig och spårig trots att det var en vanlig asfaltväg.
/B
Citat från: Bengt Jönsson skrivet 10 januari 2010, 08:59:51 AM
Tack! Välinformerad som vanligt.
Min egen erfarenhet av moderna betong(motorvägar) är fr.f.a E6/E20 mellan Varberg - Falkenberg. En mycket slät och jämn väg som mycket påminner om vägarna nere på kontinenten. Inte bara för att landskapet nästan är detsamma
En annan väg, motorvägen E18 Arboga - Köping var redan från början gropig och spårig trots att det var en vanlig asfaltväg.
/B
Betongmotorvägen mellan Uppsala och Björklinge är också en mycket jämn och slät väg och den är identisk med moderna betongmotorvägar i Tyskland. Det enda som egentligen skiljer är att vi inte tillämpar fri fart här vilket finns i Tyskland. Så farten som tyskarna har finns inte här. Men annars är den identisk med att köra i Tyskland :)