(http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/bil/R13a.jpg)
Här ser ju Rikstretton bra ut men i norra Hälsingland fanns om man kom norrifrån en järnvägsövergång med nedförsbacke mot banan och omedelbart göljd av en uppförsbacke och strax en 90 graders vänstersväng. Den övergången bör ha varit en pina vintertid.
I närheten av den övergången noterade jag en gång en av Vägverkets Volvo långnosar med en ovanlig bakaxel med stor "klump". Antagligen ett prov inför Volvo Titan.
(http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/bil/R13b.jpg)
Noran, va? Den kortare vägen till Söderhamn var rätt ny när bilden togs och är fortfarande E4 (om än 13-15 meters bred med tre körfält och planskilda korsningar). Vägen mot Skog är - eller rättare sagt var - riksväg 83. Korsningen på bilden finns nämligen inte kvar sedan ett par år, enär 83:ans anslutning till E4 flyttades till Tönnebro värdshus någon kilometer söderut.
Anders
Jag skulle tro att det är Axmartavlan. Avståndet till Gävle stämmer med det.
Vägen från Noran till Söderhamn byggdes i början på 60-talet, då det bestämdes
att det skulle bli Europaväg.
Att det är längre till Söderhamn om man tar till vänster, beror på att man då
fick ta av vid Skog (Stråtjära) mot Bergvik. För att sedan komma till Mokorset,
och där ta av mot Söderhamn, på vägen mellan Bollnäs och Söderhamn.
Citat från: Gurra skrivet 24 augusti 2009, 20:29:08 PM
Jag skulle tro att det är Axmartavlan. Avståndet till Gävle stämmer med det.
Vägen från Noran till Söderhamn byggdes i början på 60-talet, då det bestämdes
att det skulle bli Europaväg.
Att det är längre till Söderhamn om man tar till vänster, beror på att man då
fick ta av vid Skog (Stråtjära) mot Bergvik. För att sedan komma till Mokorset,
och där ta av mot Söderhamn, på vägen mellan Bollnäs och Söderhamn.
Ja, du har nog rätt, avstånden stämmer åt alla håll. Jag lurades av att det var skyltat Skog. Jag hade aldrig kunnat tänka mig att man skulle skylta en så obetydlig ort så långt i förväg.
Anders
Citat från: Gurra skrivet 24 augusti 2009, 20:29:08 PM
Jag skulle tro att det är Axmartavlan. Avståndet till Gävle stämmer med det.
Vägen från Noran till Söderhamn byggdes i början på 60-talet, då det bestämdes
att det skulle bli Europaväg.
Att det är längre till Söderhamn om man tar till vänster, beror på att man då
fick ta av vid Skog (Stråtjära) mot Bergvik. För att sedan komma till Mokorset,
och där ta av mot Söderhamn, på vägen mellan Bollnäs och Söderhamn.
"Motormännens Vägatlas" och "Svenska Vägboken" från 1962 ritar ut att E4 följer OKB längs med kusten!
/B
Jag fick låna Europaguiden från 1963-1964 idag.
Där är biten Noran till Söderhamn med som väg under byggnad.
Så rikstretton efter kusten fick heta E4 under några år.
Biten från Axmartavlan och norrut var mycket olycksdrabbad,
efter vad jag hört. Detta berodde väl mycket på att det var
frifart på den tiden, i kombination med kurvig väg.
Citat från: Anders Noren skrivet 25 augusti 2009, 10:54:47 AM
Ja, du har nog rätt, avstånden stämmer åt alla håll. Jag lurades av att det var skyltat Skog. Jag hade aldrig kunnat tänka mig att man skulle skylta en så obetydlig ort så långt i förväg.
Grannskapet 1959. Som synes var Skog ett större vägskäl som nog var nyttigt att skylta ut:
(http://i525.photobucket.com/albums/cc337/Verspieder/Axmartavlan.jpg)
Rättar mig själv lite.. 8)
I Motormännens "Europaguide" från1962/1963 är dagens E4 från Axmartavlan via Tönnebro färdig fram till Ljusne och går alltså inte via Axmarsbruk men mellan Ljusne - Söderhamn är det gamla R13 över Sandarna som gäller. Sträckan Ljusne - strax norr om Söderhamn är markerad som "under byggnation"
/B
Jag tittar på vägens standard på bilderna och funderar...
Hur lång tid tog en vanlig bilresa Sthlm-Sundsvall 1948... 7-8 timmar?
Idag kör man ju på 3½ h.
Citat från: Fredrik W skrivet 26 augusti 2009, 10:15:36 AM
Jag tittar på vägens standard på bilderna och funderar...
Hur lång tid tog en vanlig bilresa Sthlm-Sundsvall 1948... 7-8 timmar?
Idag kör man ju på 3½ h.
Exempelvis en 1939 Ford V8 60 hk kördes ogärna fortare än 70 km/h på dåtida grusvägar med rullgrus.
En 25 hk VW kunde köras i 100 men det tog en del tid att komma dit.
Med Borgward Isabella kunde man ungefär 1953 köra nästan som idag.
Med far och mor samt fyra ungar bak, varav en i bakskuffen, i en VW tog det en dag mellan Sundsvall och Stockholm. Vid rast invid vägen togs campingbordet fram och öppnades upp vari fyra stolar fanns.
Passerande bilar brukade ge en hälsning "tut tut" varvid ungarna vinkade en hälsning tillbaks. Idylliskt värre
Citat från: BD skrivet 30 augusti 2009, 20:37:13 PM
Exempelvis en 1939 Ford V8 60 hk kördes ogärna fortare än 70 km/h på dåtida grusvägar med rullgrus.
En 25 hk VW kunde köras i 100 men det tog en del tid att komma dit.
Med Borgward Isabella kunde man ungefär 1953 köra nästan som idag.
Med far och mor samt fyra ungar bak, varav en i bakskuffen, i en VW tog det en dag mellan Sundsvall och Stockholm. Vid rast invid vägen togs campingbordet fram och öppnades upp vari fyra stolar fanns.
Passerande bilar brukade ge en hälsning "tut tut" varvid ungarna vinkade en hälsning tillbaks. Idylliskt värre
En egen högst "kvalificerad" gissning är att det svenska vägnätet mellan 1955 - 1965 genomgick en otrolig stegrad upprustning från "30-talsstandard" till en nivå som sedan låg fast med små uppgraderingar till 80- och 90-talens mer kraftiga motorvägsutnyggnad. Tänker på förbifarter (Varberg, Falkenberg samt Tingsstadstunneln(1968) på Rikstvåan/E6) och större broar med tillhörande vägar som Verkebäcksbron (Riksväg 15, dagens E22 mellan Kalmar - Västervik) och Tjörnbroarna.
Specifikt Sundsvall - Stockholm visar sig när jag tittar i Svenska Vägboken från 1962 gå genom Sundsvall (gör den ännu idag!!) likt småsamhällena söder om Sundsvall på typisk 70-väg. Genom "Årskogen" är det oljegrusväg men håll ut! Svenska Vägboken redovisar att en ny väg byggs där 63/64. Söder om Gnarp blir det "mycket snabb väg" (90 km/h ?) men farten bromsas upp när E4 skall tråckla sig igenom Hudiksvall, Söderhamn ner till Ala där en 90 graders höger leder in till den nya snabba vägen förbi Tönnebro ner till Axmartavlan. Sedan blir det gamla vägen (som var E4 fram till mitten av 80-talet innan sveriges "tråkigaste väg" byggdes genom skogarna) från Bergby ner till Gävle.
Skutskär och Älvkarleö passeras och sedan blir det den väg som var E4 innan den nya motorvägen byggdes för något år sedan norr om Uppsala.
Söder om Uppsala överflyglas Ultuna och Sunnersta via en "mycket snab väg" innan det blir vanlig landsväg ner till Rotsunda där MOTORVÄGEN leder till Norrtull.
GENOM Stockholm via St. Eriksplan, Fridhemsplan, Västerbron, Hornstull och Liljeholmsbron innan det åter blir MOTORVÄG ner till Södertälje via den del som idag avviker från dagens E4 vid tpl "Moraberg".
/B
1950 fanns ingen asfalt på Riks 13 norr om Gävle och kanske inte heller norr om Stockholm. Däremot fanns det enstaka stensatta avsnitt i och omkring ett par städer.
Helt klart är att de sämsta avsnitten fanns i norra Hälsingland där vägen rundade ladugårdsknutar mm samt på ett ställe korsade järnvägen i utförsbacke och där övergången följdes av uppförsbacke med vänsterkurva. Måste ha varit en mardröm vintertid.
Citat från: BD skrivet 31 juli 2009, 13:22:07 PM
(http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/bil/R13a.jpg)
Citat från: BD skrivet 31 augusti 2009, 09:40:47 AM
1950 fanns ingen asfalt på Riks 13 norr om Gävle och kanske inte heller norr om Stockholm. Däremot fanns det enstaka stensatta avsnitt i och omkring ett par städer.
Helt klart är att de sämsta avsnitten fanns i norra Hälsingland där vägen rundade ladugårdsknutar mm samt på ett ställe korsade järnvägen i utförsbacke och där övergången följdes av uppförsbacke med vänsterkurva. Måste ha varit en mardröm vintertid.
Detta är alltså Axmartavlan? Hette platsen så även på den tiden. Idag är ju vägstandarden där riktigt bra. Men visst är det en grusväg på bilden?
Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 31 augusti 2009, 11:55:14 AM
Detta är alltså Axmartavlan? Hette platsen så även på den tiden. Idag är ju vägstandarden där riktigt bra. Men visst är det en grusväg på bilden?
Njaee.. Det är väl lite norr därom vid korsningen med dagens E4/R83 eller det som var denna väg innan den bygdes om till E4. Enligt KAK:s bilatlas från 1954 så går det i dagens sträckning för E4 just precis en smal (grus)väg.
/B
Citat från: Bengt Jönsson skrivet 31 augusti 2009, 12:05:10 PM
Njaee.. Det är väl lite norr därom vid korsningen med dagens E4/R83 eller det som var denna väg innan den bygdes om till E4. Enligt KAK:s bilatlas från 1954 så går det i dagens sträckning för E4 just precis en smal (grus)väg.
/B
Ungefär hälften av denna tråd reder ut att bilden visar Axmartavlan och inte korsningen i Noran.
Anders
Eftersom jag är uppväxt i trakten, så kan jag meddela att namnet
Axmartavlan beskriver precis vad det är.
D.v.s avståndstavlor, så namnet har varit sedan dessa skyltar
sattes upp.
Citat från: Gurra skrivet 31 augusti 2009, 22:34:16 PM
Eftersom jag är uppväxt i trakten, så kan jag meddela att namnet
Axmartavlan beskriver precis vad det är.
D.v.s avståndstavlor, så namnet har varit sedan dessa skyltar
sattes upp.
"Förleden Ax kan härröra från ag eller från sädesax(korn) som tidigt odlades i bygden, efterleden mar kan tydas som långgrund havsvik"."Vid platsen Axmartavlan fanns till 1960 ett högt stativ försedd med ett stort antal vägskyltar där riktning och avstånd till olika städer i Norrland angavs. Axmartavlan utgjorde en känd trafikplats där vägarna från Stockholm till Norrlands kustland och Norrlands inland delade sig".http://sv.wikipedia.org/wiki/Axmar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Axmartavlan
Citat från: BD skrivet 31 juli 2009, 13:22:07 PM
(http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/bil/R13a.jpg)
Citat från: Gurra skrivet 31 augusti 2009, 22:34:16 PM
Eftersom jag är uppväxt i trakten, så kan jag meddela att namnet
Axmartavlan beskriver precis vad det är.
D.v.s avståndstavlor, så namnet har varit sedan dessa skyltar
sattes upp.
Citat från: Verspieder skrivet 01 september 2009, 00:34:14 AM
"Förleden Ax kan härröra från ag eller från sädesax(korn) som tidigt odlades i bygden, efterleden mar kan tydas som långgrund havsvik".
"Vid platsen Axmartavlan fanns till 1960 ett högt stativ försedd med ett stort antal vägskyltar där riktning och avstånd till olika städer i Norrland angavs. Axmartavlan utgjorde en känd trafikplats där vägarna från Stockholm till Norrlands kustland och Norrlands inland delade sig".
http://sv.wikipedia.org/wiki/Axmar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Axmartavlan
Det här är intressanta saker :)
Namnet Axmartavlan har alltså att göra med platsen Axmar och tavlan kommer från skyltningen vid det dåvarande vägskälet just där. Det "stativ" som också nämns i texten ovan är givetvis den stolpe med skyltar som man kan se på bilden. Så långt har jag förstått saken runt den här ganska intressanta platsen med sitt intressanta namn :)
Men när kom detta namn? Har verkligen namnet tillkommit just i samband med just de skyltar som visas på bild? Alltså ett namn som då borde tillkommit under bilismens tidsepok? Eller är namnet äldre än just de här avbildade skyltarna? Med detta menar jag alltså att det kanske är ett namn som kanske levt ett par sekler? Kanske ett namn som var minst 100 år när bilden togs? För det kanske satt någon äldre skyltning under den tid då man färdades med häst och det kanske satt skyltning där redan då som sedan gav namn till platsen? Det kanske dessutom var en enda skylt som därför kunde kallas "tavla" som visade åt olika håll från början i motsats till de här skyltarna som består av flera mindre skyltar och därför inte riktigt förtjänar att kallas "tavla". Om just de här skyltarna på bilden hade gett namn åt platsen borde snarare platsen heta Axmarskyltarna eller Axmarpilarna. Men den ursprungliga skyltningen kanske var en enda skylt som visade vägen till alla orter? Kanske till och med en stentavla på den tiden? Eller en stor träskylt?
Kanske någon här som vet något? :)
Jag ska försöka att forska lite i detta, med hjälp av b.la Hamrångeboken.
Den plats som är på bilderna är till höger om det son nu kallas Axmartavlan.
Om man svänger in mot Axmarby, så kommer man efter ca 200 meter till
platsen där skyltarna stod. Där gamla E4 går mot Gävle så finns en gammal
sandlada. Öster om denna gick R13. Vägen finns kvar i sin ursprungliga form,
på ett flertal ställen i Hamrånge. Ett sådant är norr om Vifors IP, där grusvägen
går öster om g:a E4. Ett annat ställe är mellan Järnvägsövergången i
Hamrångefjärden och Qstar macken.
Det finns ett Tavlan i Valbo, mellan Gävle och Sandviken, också, men så vitt jag vet har det aldrig framförts någon tillfredsställande förklaring till varför området kallas Tavlan. Det viktiga vägskälet låg inte där utan i Överhärde.
Anders
Citat från: Gurra skrivet 01 september 2009, 10:53:41 AM
Jag ska försöka att forska lite i detta, med hjälp av b.la Hamrångeboken.
Den plats som är på bilderna är till höger om det son nu kallas Axmartavlan.
Om man svänger in mot Axmarby, så kommer man efter ca 200 meter till
platsen där skyltarna stod. Där gamla E4 går mot Gävle så finns en gammal
sandlada. Öster om denna gick R13. Vägen finns kvar i sin ursprungliga form,
på ett flertal ställen i Hamrånge. Ett sådant är norr om Vifors IP, där grusvägen
går öster om g:a E4. Ett annat ställe är mellan Järnvägsövergången i
Hamrångefjärden och Qstar macken.
Citat från: Anders Noren skrivet 01 september 2009, 11:31:56 AM
Det finns ett Tavlan i Valbo, mellan Gävle och Sandviken, också, men så vitt jag vet har det aldrig framförts någon tillfredsställande förklaring till varför området kallas Tavlan. Det viktiga vägskälet låg inte där utan i Överhärde.
Anders
Går det att få fram hur gammalt namnet Axmartavlan kan vara? Kan det finnas kartor med namnet Axmartavlan som är från före 1900, dvs före bilismen?
Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 01 september 2009, 23:51:48 PM
Går det att få fram hur gammalt namnet Axmartavlan kan vara? Kan det finnas kartor med namnet Axmartavlan som är från före 1900, dvs före bilismen?
Inte för att förstöra stämningen, men namnet existerar varken på generalstabskartan från 1901 eller på ekonomiska kartan från 1954. Den senare kartan har en mycket hög detaljrikedom dessutom.
Utan att ha hunnit kolla i Hamrångeboken, så har Fredrik nog rätt.
Platsen har bara kallats Axmartavlan i folkmun, sedan skyltarnas
tillkomst. Sedan när E4 gjordes om 1987 så satte Vägverket upp
skylten Axmartavlan.
Citat från: Verspieder skrivet 25 augusti 2009, 21:07:00 PM
Grannskapet 1959. Som synes var Skog ett större vägskäl som nog var nyttigt att skylta ut:
(http://i525.photobucket.com/albums/cc337/Verspieder/Axmartavlan.jpg)
Citat från: Fredrik W skrivet 02 september 2009, 08:42:09 AM
Inte för att förstöra stämningen, men namnet existerar varken på generalstabskartan från 1901 eller på ekonomiska kartan från 1954. Den senare kartan har en mycket hög detaljrikedom dessutom.
Citat från: Gurra skrivet 03 september 2009, 09:10:52 AM
Utan att ha hunnit kolla i Hamrångeboken, så har Fredrik nog rätt.
Platsen har bara kallats Axmartavlan i folkmun, sedan skyltarnas
tillkomst. Sedan när E4 gjordes om 1987 så satte Vägverket upp
skylten Axmartavlan.
Nu är det faktiskt något i dessa slutsatser som ändå inte stämmer helt ;)
Titta på kartan som Verspieder visar. Enligt Verspieder är den från 1959. Det är naturligtvis enligt honom själv. Skulle han
mot all förmodan ha fel så är i alla fall kartan tillräckligt gammal för att det i alla fall står riksväg 13 på kartan och inte E4, dvs den är i alla fall från tiden före 1962. Kartan är i alla fall
betydligt äldre än från 1987. Men tittar man på kartan så står namnet Axmartavlan tydligt utsatt på kartan och dessutom ser platsen mer betydelsefull ut än Axmarby och Axmarsbruk. Märkligt att det visas så tydligt på en karta om det bara är ett namn som finns i folkmun. Det är ovanligt att kartor sätter ut namn som bara finns i folkmun men inte är officiella. Och i det här fallet dessutom sätts ut så tydligt
Men oavsett om detta var ett namn som var officiellt eller bara levde i folkmun så är frågan när namnet föddes. Alltså är det ett namn som tillkommit genom de skyltar som vi sett på bild, dvs ett namn som då tillkommit under bilismens tid? Eller är namnet äldre? Jag tror mer på det sistnämnda, dvs att den "tavla" som gett namn åt platsen är en äldre anordning än de skyltar som vi sett bild på. Vad som skulle vara intressant att få veta är hur det såg ut där t ex omkring 1900, dvs före bilismens tid
Jag vet att detta kanske är onödig kunskap men ändå ;)
Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 03 september 2009, 11:58:28 AM
Nu är det faktiskt något i dessa slutsatser som ändå inte stämmer helt ;)
Vad är det som "inte stämmer" i det som jag skrev? Det är rena fakta, ingen teori eller slutsats.
Om namnet verkligen fanns tidigare än 1959 eller inte har jag ingen aning om, jag skrev bara att namnen inte finns på dessa kartor.
Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 03 september 2009, 11:58:28 AM
Titta på kartan som Verspieder visar. Enligt Verspieder är den från 1959. Det är naturligtvis enligt honom själv.
(http://i525.photobucket.com/albums/cc337/Verspieder/1959.jpg)
Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 03 september 2009, 11:58:28 AM
Men tittar man på kartan så står namnet Axmartavlan tydligt utsatt på kartan och dessutom ser platsen mer betydelsefull ut än Axmarby och Axmarsbruk. Märkligt att det visas så tydligt på en karta om det bara är ett namn som finns i folkmun. Det är ovanligt att kartor sätter ut namn som bara finns i folkmun men inte är officiella. Och i det här fallet dessutom sätts ut så tydligt
Den vita cirkeln med en röd triangel i betyder "avståndsmärke" enligt teckenförklaringen, och anger inte hur stort eller betydelsefullt stället är. För att mäta avstånd använder man ju helst ett vägskäl, även om detta är obebott och kanske bara har ett inofficiellt namn. Huruvida Axmartavlan var ett inofficiellt namn 1959 vet jag inget om.
Även det nästan obebodda Unungehöjden mellan Edsbro och Ununge har samma symbol i denna kartbok, förmodligen just pga att det är ett bra vägskäl att mäta avstånd på kartan från. Dock står inte platsen utnämnd med namn, utan bara med avståndsmärket röd triangel i en vit cirkel.
Citat från: Fredrik W skrivet 04 september 2009, 10:47:32 AM
Vad är det som "inte stämmer" i det som jag skrev? Det är rena fakta, ingen teori eller slutsats.
Om namnet verkligen fanns tidigare än 1959 eller inte har jag ingen aning om, jag skrev bara att namnen inte finns på dessa kartor.
Namnet fanns inte på din karta från 1954, men i min kartbok sammanställd 1957 och tryckt 1959. Logiken säger då att namnet kan ha kommit till (eller blivit officiellt) något gång mellan 1954 och 1957. :)