Författare Ämne: SJ 1836 Ulricehamn 1983  (läst 645 gånger)

Utloggad Mikael Blom

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 85
SJ 1836 Ulricehamn 1983
« skrivet: 14 augusti 2019, 19:07:20 PM »
SJ 1836 vid Ulricehamns station vårvintern 1983. SJ 1836 gick två gånger om dagen mellan Jönköping och Göteborg. Många mil blev det.
I vindrutan en skylt "Stena Sessan Line" som förkunnade att bussen efter Nils Ericson fortsatte till Danmarks-/Tysklandsterminalerna.
Dessa två dagliga turer mellan Jönköping och Göteborg var som jag minns det de enda mellan dessa städer. Fredags- och söndagskvällar gick det ytterligare en med retur till Jönköping lördag resp. måndag morgon. Turer vi helt enkelt kallade "överliggning Göteborg". Dessa brukade köras med helt vanliga linjevagnar som SJ 1401, 1581 och 1771. En liten skrubb på Hotel Europa fick vara förarens nattlogi.
En viss skillnad mot idag i flera hänseenden.


Utloggad zjbus

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 1077
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #1 skrivet: 14 augusti 2019, 19:51:23 PM »
SJ 1836 vid Ulricehamns station vårvintern 1983. SJ 1836 gick två gånger om dagen mellan Jönköping och Göteborg. Många mil blev det.
I vindrutan en skylt "Stena Sessan Line" som förkunnade att bussen efter Nils Ericson fortsatte till Danmarks-/Tysklandsterminalerna.
Dessa två dagliga turer mellan Jönköping och Göteborg var som jag minns det de enda mellan dessa städer. Fredags- och söndagskvällar gick det ytterligare en med retur till Jönköping lördag resp. måndag morgon. Turer vi helt enkelt kallade "överliggning Göteborg". Dessa brukade köras med helt vanliga linjevagnar som SJ 1401, 1581 och 1771. En liten skrubb på Hotel Europa fick vara förarens nattlogi.
En viss skillnad mot idag i flera hänseenden.

Tack för ett trevligt foto och för din berättelse, javisst var det bättre då men körde ni verkligen linjen med övernattning med en VBK?

Utloggad S Svensson

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 2948
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #2 skrivet: 14 augusti 2019, 21:13:36 PM »
Linjen började 1973 (maj-juni) avgå från Viktoriaplan Husqvarna på morgonturen. Till Viktoriaplan på kvällen. Något år på 70 tal kördes dubblering pga annan avgångstid i Göteborg för färjan till Danmark.
Linjen hette först 31 och sedan 331 och ytterligare 831. Märk att det fanns 131 för vissa turer.
Buss på linjen. Ca 1969 gick här Larvikare. 1970 inleddes med Scania Vetter 1258-1260. Vid omläggningen av linjen 1973 körde 1401. Denna buss är en verklig slitvarg och gick till ca aug 1976 då 1514 insattes. Och som sagt ca 1980 1836. Denna gick kvar till omläggningen ca 1984 då linjen gjordes om till linje 830 och turen gick Husqvarna-Göteborg-Norrköping o åter.
Även andra bussar har kört här. 1457 gick någon gång och när 2619 var ny, gick här också en period.
2619 har ett oklart slut. Den blev placerad i Västsverige efter en kort period norrut. Den hamnade i Alingsås 1998 och i stället för att användas i trafik blev den avställd i Alingsås.
Michael har Du foto på dessa bussar också ? Tack i varje fall.

Utloggad zjbus

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 1077
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #3 skrivet: 14 augusti 2019, 22:21:39 PM »
Linjen började 1973 (maj-juni) avgå från Viktoriaplan Husqvarna på morgonturen. Till Viktoriaplan på kvällen. Något år på 70 tal kördes dubblering pga annan avgångstid i Göteborg för färjan till Danmark.
Linjen hette först 31 och sedan 331 och ytterligare 831. Märk att det fanns 131 för vissa turer.
Buss på linjen. Ca 1969 gick här Larvikare. 1970 inleddes med Scania Vetter 1258-1260. Vid omläggningen av linjen 1973 körde 1401. Denna buss är en verklig slitvarg och gick till ca aug 1976 då 1514 insattes. Och som sagt ca 1980 1836. Denna gick kvar till omläggningen ca 1984 då linjen gjordes om till linje 830 och turen gick Husqvarna-Göteborg-Norrköping o åter.
Även andra bussar har kört här. 1457 gick någon gång och när 2619 var ny, gick här också en period.
2619 har ett oklart slut. Den blev placerad i Västsverige efter en kort period norrut. Den hamnade i Alingsås 1998 och i stället för att användas i trafik blev den avställd i Alingsås.
Michael har Du foto på dessa bussar också ? Tack i varje fall.
Tack för din kompletterande och utförliga information, vad jag blev fundersam över var om VBK  (1771) verkligen användes på Expresslinje.
Mvh zjbus

Utloggad Mikael T Nilsson

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 5623
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #4 skrivet: 15 augusti 2019, 11:18:53 AM »
Mycket trevlig bild med tillhörande historik!

Om jag minns rätt var även syskonvagnarna 1835 och 1837-38 stationerade i Jönköpings län. Åtminstone 1838 flyttades till Karlstad under 90-talet.
Vänliga hälsningar,

Mikael

Kontakta mig gärna om du önskar kopior av bilderna jag lägger ut på Bussnack i högre upplösning.

Utloggad Tommy H

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 853
  • "Änn oedi öschötte"
    • Peppes bilder
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #5 skrivet: 15 augusti 2019, 12:32:19 PM »
Och syskonet 1839 fanns i Norrköpings trafikområde, iallafall stundtals stationerad i Linköping.
Vet inte om det var likadan växellåda i alla i den serien, 1839 kallades iallafall "stenkrossen" bland chaufförerna pga den manuella växellådan med lång växelspak som det inte gick att växla mjukt med hur man än försökte.

Besök gärna min egen bildsida - http://peppen.jalbum.net/

Utloggad Mikael T Nilsson

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 5623
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #6 skrivet: 15 augusti 2019, 16:35:04 PM »
Och syskonet 1839 fanns i Norrköpings trafikområde, iallafall stundtals stationerad i Linköping.
Vet inte om det var likadan växellåda i alla i den serien, 1839 kallades iallafall "stenkrossen" bland chaufförerna pga den manuella växellådan med lång växelspak som det inte gick att växla mjukt med hur man än försökte.


Tack för bilden och att du delar med dig av dinna minnen!
Vänliga hälsningar,

Mikael

Kontakta mig gärna om du önskar kopior av bilderna jag lägger ut på Bussnack i högre upplösning.

Utloggad Mikael Blom

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 85
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #7 skrivet: 15 augusti 2019, 17:05:27 PM »
Tack för ett trevligt foto och för din berättelse, javisst var det bättre då men körde ni verkligen linjen med övernattning med en VBK?

Jodå, kraven på komfort var inte så stora då. De linjevagnar jag räknade upp var sådana jag själv kört på Göteborgslinjen, 1401 även på veckoslut Malmö (linje 354). VBK var att föredra eftersom de hade en behagligare ljudnivå inne i vagnen än Säffle.

Överliggningsturen gick planenligt med linjevagn, åtminstone 1982-83. Vill minnas det var 1581 fredag/lördag och 1401 söndag/måndag.
Man får inte glömma bort att vid denna tid var snabbusslinjerna knappast några expressbussar. Det var mängder av stopp längs vägen; det tog t.ex. tre timmar mellan Jönköping och Göteborg.

Utloggad zjbus

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 1077
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #8 skrivet: 15 augusti 2019, 17:37:21 PM »
Jodå, kraven på komfort var inte så stora då. De linjevagnar jag räknade upp var sådana jag själv kört på Göteborgslinjen, 1401 även på veckoslut Malmö (linje 354). VBK var att föredra eftersom de hade en behagligare ljudnivå inne i vagnen än Säffle.

Överliggningsturen gick planenligt med linjevagn, åtminstone 1982-83. Vill minnas det var 1581 fredag/lördag och 1401 söndag/måndag.
Man får inte glömma bort att vid denna tid var snabbusslinjerna knappast några expressbussar. Det var mängder av stopp längs vägen; det tog t.ex. tre timmar mellan Jönköping och Göteborg.
Nej det kan de ju inte ha varit, man får ju hoppas att det var höga ryggar i dom något som många VBK saknade, trodde VBK mest rullade på lokaltrafik. Men vilken var att föredra på längre körningar, VBK eller Hägglundarna du nämnde?
Inte mindre viktigt med bra komfort på en längre resa.
Mvh zjbus
« Senast ändrad: 15 augusti 2019, 17:46:47 PM av zjbus »

Utloggad Mikael Blom

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 85
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #9 skrivet: 15 augusti 2019, 18:15:09 PM »
Nej det kan de ju inte ha varit, man får ju hoppas att det var höga ryggar i dom något som många VBK saknade, trodde VBK mest rullade på lokaltrafik. Men vilken var att föredra på längre körningar, VBK eller Hägglundarna du nämnde?
Inte mindre viktigt med bra komfort på en längre resa.
Mvh zjbus

Ingen av våra VBK hade höga ryggar, vet inte ens om det fanns några i SJ:s vagnpark. Och visst, VBK rullade mest på vanliga landsbygdslinjer och förortstrafiken kring Jönköping, men fick rycka in ibland på längre linjer. I första hand ville man ha bussar med höga ryggar men när dessa inte räckte till fick vanliga linjevagnar rycka in, t.ex. på överliggningsturerna.

Vilka som var att föredra som förare är naturligtvis väldigt individuellt, men var det längre turer föredrog jag av dessa VBK eller senare Hägglundare (t.ex. 1376, 1401) framför Säffle som jag uppfattade som skramligare.

Utloggad zjbus

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 1077
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #10 skrivet: 15 augusti 2019, 18:30:10 PM »
Ingen av våra VBK hade höga ryggar, vet inte ens om det fanns några i SJ:s vagnpark. Och visst, VBK rullade mest på vanliga landsbygdslinjer och förortstrafiken kring Jönköping, men fick rycka in ibland på längre linjer. I första hand ville man ha bussar med höga ryggar men när dessa inte räckte till fick vanliga linjevagnar rycka in, t.ex. på överliggningsturerna.

Vilka som var att föredra som förare är naturligtvis väldigt individuellt, men var det längre turer föredrog jag av dessa VBK eller senare Hägglundare (t.ex. 1376, 1401) framför Säffle som jag uppfattade som skramligare.
Det kan inte ha varit speciellt komfortabelt för resenärer att åka i tre timmar med en buss med låga ryggar avsedda för förortstrafik.

Utloggad S Svensson

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 2948
SV: SJ 1836 Ulricehamn 1983
« Svar #11 skrivet: 15 augusti 2019, 20:59:41 PM »
Det kan inte ha varit speciellt komfortabelt för resenärer att åka i tre timmar med en buss med låga ryggar avsedda för förortstrafik.
Om jag nu kommer ihåg utan att se efter i några papper så hade VBK låga säten fast det fanns ingen metallstång ut en en överdel som var någorlunda komfortabel.
1839 vill jag minnas var en prototypvagn och denna var den allra första som levererades av bussar som började på nr 1828.
En liten kommentar: B10M utrustades med enkelväxlad bakaxel. Det gick således inte att ha en hög -låg i bakaxeln  och K19 växellåda. I ställdes valdes från Volvo Buss sida att ha en växellåda ZF med beteckning S6-80. S6 betyder att det är 6 växlar. Eventuell hög-låg finns nu i växellådan. Vid denna tid fanns det inte heller någon bra automatlåda och Wilson var också borta. Det kom nu en del klagomål. Vad som berättats så prövades på en lila van Hool en växellåda S6-90 som var kraftigare. Denna buss kom sedermera till Swebus som nr 1200. Några B10M fick sedan Allison av samma typ som B58. Senare återinfördes Wilson men med enkelväxel i bakaxeln och ett långt steg  i sista steget. ZF HP låda kom sedan och ett av de första proven var på en B59/10R som jag vet provades i Stockholm. Den var en tid SL färgad och en annan tid vitmålad. SJ 2296-2301 (+2304-2306 lite senare) fick HP låda.
Växellådor kan vara problem med.