Trafik vid Liljeholmsplan 1963

Startat av Gunnar D, 28 augusti 2018, 17:54:36 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Mr H

Citat från: Harald Nordius skrivet 31 augusti 2018, 14:39:43 PM
Det var inte tillåtet att stå i gången på Ängbyvagnarna. Lät man ändå folk göra det så fick man väl skylla sig själv.

Jag värderar inte utan konstaterar bara vad f.d Brännkyrkapersonal sagt när jag spontant frågat dem. Kanske man tänkte på lågtrafik och tomma vagnsgångar. Sedan så är det ju ett problem med vagnar som har rymd kvar som ej egentligen är upplåtet för resande. En gammal X1 rymde ju på pappret betydligt färre resande än en tunnelvagn men nog sjutton packades de max ändå. Aldrig överhuvudtaget hört talas om något annat. Frågade ASEA en gång i tiden hur de såg på det där. De svarade att vi garanterar bara det antal passagerare som vi uppgivet inget annat p.g.a bromssystemet!
Så nu vet vi det!

//Mr H

Harald Nordius

Man kan inte dra några slutsatser från X1 till A24. En X1 var ju inte bemannad med någon konduktör som kunde upprätthålla ordningen, men det var A24, åtminstone tills man började köra med en konduktör för två vagnar, men då skulle ju konduktören lämna första vagnen och öppna den andra när sittplatserna var fyllda, så om gångana sedan fylldes med stående i första vagnen, så stod de inte i vägen för konduktören i alla fall.

Gunnar D

Som sittande passagerare föredrog jag som sagt B12/B29 framför Ängbyvagnar. Rymlig, vacker och varm kupé samt förnämliga gångegenskaper. Minns fortfarande hur det var att gå på en sådan på Södermalmstorg. Först en snabb koll efter avrivare på bagagehyllor och golv och sedan ta plats längst bak på långsoffan. När sedan konduktören kom fick han frågan om avrivare och någon gång hade han en sådan i konduktörsväskan. Ibland var det nästan fullt i B12:an och då bestämde min pappa att vi skulle sitta i A11/A12:an istället vilket gjorde mig klart besviken.

/Gunnar

Mr H

Citat från: Harald Nordius skrivet 31 augusti 2018, 17:10:00 PM
Man kan inte dra några slutsatser från X1 till A24. En X1 var ju inte bemannad med någon konduktör som kunde upprätthålla ordningen, men det var A24, åtminstone tills man började köra med en konduktör för två vagnar, men då skulle ju konduktören lämna första vagnen och öppna den andra när sittplatserna var fyllda, så om gångana sedan fylldes med stående i första vagnen, så stod de inte i vägen för konduktören i alla fall.

Den slutsatsen som jag försöker tydliggöra är att det är skillnad på teori och praktik. En konduktör på två vagnar tror jag väl aldrig vi fick uppleva på sydvästnätet?

//Mr H



























Harald Nordius

Citat från: Mr H skrivet 31 augusti 2018, 20:24:59 PM
Den slutsatsen som jag försöker tydliggöra är att det är skillnad på teori och praktik. En konduktör på två vagnar tror jag väl aldrig vi fick uppleva på sydvästnätet?

//Mr H
Men din slutsats utgår från den felaktiga premissen att folk kunde göra som de ville, och de kunde de inte, för det var konduktören som bestämde.

Nej, enkonduktörsdrift hade nog inte fungerat i sydväst. Det infördes på Nockebybanan nån gång 1968-69. Vagnarna byggdes om så att föraren kunde sköta dörrarna i första vagnen och så fick de dörrstyrd klarsignal. Från Alvik åkte konduktören i sista vagnen. All hade ju biljett från tunnelbanan och påstigande längs vägen hänvisades till sista vagnen. Från Nockeby var sista vagnen stängd och konduktören tog betalt i första vagnen tills sittplatserna var upptagna. Då öppnade konduktören andra vagnen och åkte i den till Alvik. I Alvik fick de som hade stigit på första vagnen när den var utan konduktör betala i en spärr på plattformen. Jag minns inte om den fanns från början eller om man bara stod på plattformen först.

Ingwar Åfeldt

Citat från: Mr H skrivet 31 augusti 2018, 09:43:53 AM
Intressant! De flesta springvagnskondisar jag pratat med sedan Brännkyrkatiden föredrog A29. Dels för att det var eftersittning vilket gjorde det lättjobbat men även för att det var rymligare att gå med enkelsätena (man ser på Gunnars bild hur trångt det egentligen är mellan Ängbyvagnssätena). Sedan har en del pratat om nyttan med tre av-/påstigningsdörrar (för att inte tala om när man öppnade alla 6 dörrar för avstigning vid Slussen!).
Naturligtvis ingen kritik i detta Ingwar man kan ju givetvis ha annan uppfattning men B29 har nog de flesta skakat på huvudet åt p.g.a det vi nämnt tidigare och då framförallt de dragiga plattformsdörrarna. Kan lägga till att vissa även pratat om svårigheterna att hålla sig någonstans i kupéerna under biljettering pga inredningen och förstås hållarmaturen. Jag har pratat med ett tiotal f.d Brännkyrkaiter om detta då de fortfarande fanns kvar den period då jag jobbade vid Liljeholmen.

//Mr H


Som jag nämnt jobbade jag som kondis på V2 och det innebar att med A29/B29 så var det alltid B29 för min del med 2 dörrar på varje sida. Samma antal som på A24/B24. I ett A24-tåg så kunde V2 vara en A24 eller B24. Men visst var det stora problemet med B29 det kalla luftdraget från under dörrarna under den kalla årstiden.

M v h
Ingwar



Mr H

Citat från: Harald Nordius skrivet 31 augusti 2018, 21:49:01 PM
Men din slutsats utgår från den felaktiga premissen att folk kunde göra som de ville, och de kunde de inte, för det var konduktören som bestämde.

Nej, enkonduktörsdrift hade nog inte fungerat i sydväst. Det infördes på Nockebybanan nån gång 1968-69. Vagnarna byggdes om så att föraren kunde sköta dörrarna i första vagnen och så fick de dörrstyrd klarsignal. Från Alvik åkte konduktören i sista vagnen. All hade ju biljett från tunnelbanan och påstigande längs vägen hänvisades till sista vagnen. Från Nockeby var sista vagnen stängd och konduktören tog betalt i första vagnen tills sittplatserna var upptagna. Då öppnade konduktören andra vagnen och åkte i den till Alvik. I Alvik fick de som hade stigit på första vagnen när den var utan konduktör betala i en spärr på plattformen. Jag minns inte om den fanns från början eller om man bara stod på plattformen först.

Det finns en kul historia från Brännkyrka som jag inte tror ett dugg på! En nattvagn med A24 startar från Fruängen mot Västertorp. Av okänt skäl är föraren ensam. Enligt historien skall han då lagt i ett par kontakter och låtit vagnen gå medan han biljetterade inne i vagnen. Hur många trafikanter som medföljde framgår inte. Varför tror jag inte på den historien då? Nej jag tror att Brännkyrkaföraren hade gett blanka sjutton i biljetteringen och bara kört! Sedan kan man ju fundera på om han överhuvudtaget hade kassa med sig.

Men en gång i tiden så körde man ju anslutande nattvagn vid Kilaberg enmans med vad jag hört kopplingsvagnarna. Det tillgick så att varannan tur från Slussen gick till Västertorp/Fruängen och varannan till Mälarhöjden. Anslutning fanns då med gammelvagn vid Kilaberg till den destination som direkttåget saknade. Gammelvagn användes för att kunna köra enmans (men skulle väl i och för sig kunna vara A24 om än lite bökigare och kunna anknyta till historien ovan!). Anslutningsvagnen gick alltså Fruängen/Västertorp-Kilaberg-Mälarhöjden och åter. Skulle var kul om någon kunde berätta mer om detta exempelvis under vilka år man körde så här? Kanske AGR kommer ihåg?

/Mr H

Harald Nordius

Köra enmans med gamla vagnar gick förstås. Det var bara att stänga dörrarna till bakre plattformen och ha på- och avstigning framtill. Det var ju så man gjorde i städer som hade enmansbetjäning. Med A24 hade det blivit lite svårare. Då hade föraren fått resa sig från stolen, gå in i kupén och öppna dörrarna och sedan gå till plattformsväggen och stänga för att så gå och sätta sig igen. Men i båda fallen hade det varit ett brott mot bemanningsreglerna i det av myndigheterna fastställda reglementet: "Varje vagn som medför resande ska vara bemannad med konduktör, såvida icke annat medgivits av övervakningsmyndigheten." Det är möjligt att man hade fått ett undantag för gamla vagnar mellan Kilaberg och yttre ändstation, men att man skulle ha fått ett undantag för A24 kan vi nog utesluta.

I bussar har väl aldrig funnits något krav på konduktör och i Uppsala hände det ibland att föraren körde utan konduktör när denne hade försovit sig. Där var det föraren som manövrerade framdörren och tidigt på morgonen var det inte fler resande än att det räckte. Biljettering blev det förstås ingen.

Mr H

Citat från: Harald Nordius skrivet 01 september 2018, 13:49:24 PM
Köra enmans med gamla vagnar gick förstås. Det var bara att stänga dörrarna till bakre plattformen och ha på- och avstigning framtill. Det var ju så man gjorde i städer som hade enmansbetjäning. Med A24 hade det blivit lite svårare. Då hade föraren fått resa sig från stolen, gå in i kupén och öppna dörrarna och sedan gå till plattformsväggen och stänga för att så gå och sätta sig igen. Men i båda fallen hade det varit ett brott mot bemanningsreglerna i det av myndigheterna fastställda reglementet: "Varje vagn som medför resande ska vara bemannad med konduktör, såvida icke annat medgivits av övervakningsmyndigheten." Det är möjligt att man hade fått ett undantag för gamla vagnar mellan Kilaberg och yttre ändstation, men att man skulle ha fått ett undantag för A24 kan vi nog utesluta.

I bussar har väl aldrig funnits något krav på konduktör och i Uppsala hände det ibland att föraren körde utan konduktör när denne hade försovit sig. Där var det föraren som manövrerade framdörren och tidigt på morgonen var det inte fler resande än att det räckte. Biljettering blev det förstås ingen.

På tal om historier från Brännkyrka har du hört den här då? Jag har tvivlat på den här historien också men nu har så många oberoende av varandra påstått att det är sant så jag vet inte! Personalutrymmena för åkande personalen låg ju i portvaktshuset en gång i tiden. Rangerarnas rastlokal låg i andra änden av uppsamlingsbangården. Det påstås att man hade en rutin att släppa vagnar på en eller ett par kontakter över uppsamlingsbangården då de alltså gick själva bort till en väntande rangerare! Detta fick ett abrupt slut. När en förare släppte sin vagn mot rangeraren visade det sig att denne inte var rangerare utan en annan person som fortsatte vandringen in i hallen! Vagnen hoppade på över bangården gick in i kurvan och sköt två släpvagnar framför sig ner i skjutbordsgraven där man spårade ur och resan tog slut.

Sant eller falskt? Tja känns ju lite felplanerat ändå måste man säga. Efter att ha jobbat med järnvägsfrågor nu i snart 40 år kan jag säga att jag lärde mig på ett tidigt stadium att planera bangårdar efter utgångspunkten den enda garanterat fasta punkten, personalens fikautrymme! Utgår logistiken från den punkten så brukar det vanligtvis bli bra, det kan det givetvis bli om man gör annorlunda också om man har tur, men sannolikheten blir betydligt högre om man börjar med "fikat""! Annars uppstår nödlösningar lätt för att få "fikat" i centrum!

//Mr H

Gunnar D





Citat från: Mr H skrivet 01 september 2018, 11:52:03 AM
Men en gång i tiden så körde man ju anslutande nattvagn vid Kilaberg enmans med vad jag hört kopplingsvagnarna. Det tillgick så att varannan tur från Slussen gick till Västertorp/Fruängen och varannan till Mälarhöjden. Anslutning fanns då med gammelvagn vid Kilaberg till den destination som direkttåget saknade. Gammelvagn användes för att kunna köra enmans (men skulle väl i och för sig kunna vara A24 om än lite bökigare och kunna anknyta till historien ovan!). Anslutningsvagnen gick alltså Fruängen/Västertorp-Kilaberg-Mälarhöjden och åter. Skulle var kul om någon kunde berätta mer om detta exempelvis under vilka år man körde så här? Kanske AGR kommer ihåg?

/Mr H

Enligt turlistorna ovan (M-F fr.o.m. 18.10.54) var det med ordinarie tur från linje 17. Var det enmans/konduktör med A11/A12 eller A24? Pendeltrafiken fortsatte efter 22.11.54 med linje 13 och 14 men hur länge och när började den?

Mvh Gunnar

Mr H

Citat från: Gunnar D skrivet 01 september 2018, 15:24:33 PM




Enligt turlistorna ovan (M-F fr.o.m. 18.10.54) var det med ordinarie tur från linje 17. Var det enmans/konduktör med A11/A12 eller A24? Pendeltrafiken fortsatte efter 22.11.54 med linje 13 och 14 men hur länge och när började den?

Mvh Gunnar

Haha det är lysande Gunnar! Har du hela gamla SS hemma hos dig? Här kan man tala om facit! Tack!
Den som har berättat det här för mig har också sagt att bl.a bekanta A11 288 gick i sådan här passningstrafik.
I övrigt så har jag hört att det skulle vara kopplingsvagnarna och då pratar vi väl om A1/A3 kanske en eller annan A8
riktigt långt tillbaka? A24 har jag aldrig hört om men borde i alla fall varit möjligt. Ja som du säger Gunnar det här skulle
man vilja höra mer om! Kanske AGR vet något?

Mvh
Mr H

Gunnar D



Grävde vidare och fann att i tidtabellen i SS-kartan 1953 (ovan) finns pendeltrafiken med men inte i SS-kartan 1952. Verifierar uppgiften i linjehäftet för linje 17 att den startade 26 okt 1952. Trafikupplägget finns med i SS-kartorna t.o.m. 1957 därefter finns uppgifter om nattrafiken ej med i SS-kartorna. Kopplingsvagnar kan kanske i första hand ha används från det när A29 börjar komma i trafik under 1955. När pendeltrafiken upphörde återstår att utreda.

/Gunnar

Peter Rost

Finns möjligtvis någon bild på vändslingan i Västertorp där spårvagnen vände innan förlängningen till Fruängen.

//Peter

Harald Nordius

Citat från: Peter Rost skrivet 02 september 2018, 11:10:40 AM
Finns möjligtvis någon bild på vändslingan i Västertorp där spårvagnen vände innan förlängningen till Fruängen.

//Peter
Det varkar var svårt att hitta någon bild på slingan. Här är en bild med ett tåg på väg in i slingan. Förlängningen till Fruängen är under byggnad.
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/9660

Mr H

Citat från: Gunnar D skrivet 02 september 2018, 10:29:27 AM


Grävde vidare och fann att i tidtabellen i SS-kartan 1953 (ovan) finns pendeltrafiken med men inte i SS-kartan 1952. Verifierar uppgiften i linjehäftet för linje 17 att den startade 26 okt 1952. Trafikupplägget finns med i SS-kartorna t.o.m. 1957 därefter finns uppgifter om nattrafiken ej med i SS-kartorna. Kopplingsvagnar kan kanske i första hand ha används från det när A29 börjar komma i trafik under 1955. När pendeltrafiken upphörde återstår att utreda.

/Gunnar

De måste ha vänt genom övergångsväxeln utanför Brännkyrkahallen eller ännu hellre kanske ställde upp utanför portvaktsstugan vid infarten.

/Mr H