Bussar med hörnfönster

[Niklas Bygdestam]

Hörnfönster i bak på bussar upplever jag som något som tillhör en viss tidsepok. För mig är hörnfönster mest kopplat till Scania CR 76 och CR 110. Bilden visar Uppsalabussen 212 med regnummer BAF 292 och bilden är givetvis tagen i Uppsala

Bland Scanias helbyggda bussar var det bara CR 76 och CR 110 som hade riktiga hörnfönster. CF hade visserligen en sorts hörnfönster men där ser det mer ut som en hel bakruta som är skarvad på två ställen. Scania CR 76 och CR 110 är därför de enda Scania med så att säga äkta hörnfönster.

Under 1970-talet försvann hörnfönster allt mer på olika bussmodeller. Och de fick istället rent allmänt allt rakare former i bak också.

Man kan förstå att de gick ifrån hörnfönster. De var givetvis dyra i drift och måste specialtillverkas. I senaste numret av Färdskrivaren syns en Arlandabuss som ser vacker ut bakifrån med sina hörnfönster, men med beskrivningarna att dessa togs bort av praktiska skäl. Och hörnfönster hade vissa nackdelar. I Göteborg var det visst dumma ligister som roade sig en tid med att trycka ut bussarnas hörnfönster på Scania CR 76 där. Så därför togs de bort. Så Scania CR 76 rullade sedan utan hörnfönster och istället hade de satt igen fönstren där. Bakstammen på dessa fick ju ett rätt ändrat utseende på detta sätt tyvärr.

När jag tittar på Scania CR 76 så misstänker jag att Scania faktiskt fick lite intryck från Büssing när de formade denna. Så hörnfönstren kan nog vara något som de hämtat med Büssing som förebild.

Jag får intrycket att hörnfönster är något man rent allmänt hämtat från Tyskland. Kan detta stämma? Tyska bussar från den tiden tycks allt som oftast ha hörnfönster, i alla fall om vi håller oss till stadsbussar och liknande. Så frågan är om inte de tyska bussarna stod som förebild och gjorde att hörnfönster även infördes hos svenska busstillverkare?

Hur som helst, jag tycker det är fint med hörnfönster. Speciellt på Scania CR 76

[Nico]

Nog var det vackert och även både luftigare och ljusare på samma gång.

[Björn Forslund]

Hörnfönstren stammade från en tid med rundare former. När karosserna fick format typ skokartong försvann de ju av självklara skäl. Men hörnfönster baktill fanns redan på 50-talet på t ex ASJ Condor och SKV:s boxer-karosser så det är inget nytt som kom med CR76.

[WalleW]

Hur som helst, jag tycker det är fint med hörnfönster. Speciellt på Scania CR 76

Nog var det vackert och även både luftigare och ljusare på samma gång.

Hörnfönstren stammade från en tid med rundare former. När karosserna fick format typ skokartong försvann de ju av självklara skäl. Men hörnfönster baktill fanns redan på 50-talet på t ex ASJ Condor och SKV:s boxer-karosser så det är inget nytt som kom med CR76.

Ja, nog var det snyggt att beskåda  !
Men fy så varmt det var i nacken och på ryggen när solen gassade på bakifrån genom de stora bak- och hörnfönstren...

/   M v h   Walle

[Harald Nordius]

H15 hade också hörnfönster, fast av en mindre modell:



Jag vet inte vad de fyllde för funktion. Även föregångarna, t.ex. H9, hade hörnfönster men bara ett:



Dessa hade ursprungligen springkondis och man kan tänka sig att fönstret var till för att kondisen skulle kunna se om någon befann sig vid bussens hörn. Det är dock bara en gissning från mig.

Bilder från Spårvägsmuseet under Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License, upphovsman ej angiven.

http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/buss-typ-h15-aktervy-48230/

http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/kvall-i-alvik-1954-153981/

[Björn Forslund]

Jag tror de små fönstren på SS-bussarna var till för att kondisen skulle se att ingen presumtiv resenär skulle bli frånåkt om han råkade befinna sig i döda vinkeln.

[Harald Nordius]

Jag tror de små fönstren på SS-bussarna var till för att kondisen skulle se att ingen presumtiv resenär skulle bli frånåkt om han råkade befinna sig i döda vinkeln.

Ja, det är som jag skrev en möjlig förklaring när det gäller de bussar som hade springkondis, men i H15 kan de knappast ha haft någon sådan funktion, särskilt inte fönstret på högra hörnet.

[Mr H]

Ja, det är som jag skrev en möjlig förklaring när det gäller de bussar som hade springkondis, men i H15 kan de knappast ha haft någon sådan funktion, särskilt inte fönstret på högra hörnet.

Nog underlättade väl hörnfönstren på H15 konduktörens uppsikt även om han var s.k fast konduktör speciellt hörnfönstret på dörrsidan avseende trafikanter som kom springande efter bussen på trottoaren! Men som du säger så är väl högra hörnfönstret mer tveksamt. Det enda jag kan komma på där är att kondisen skulle hjälpa till i möjligaste mån att hålla uppsikt över trafiken också och kunna nödsignalera till föraren men det medges att den tanken är ett långskott!

Mr H

[Ingwar Åfeldt]

Nog underlättade väl hörnfönstren på H15 konduktörens uppsikt även om han var s.k fast konduktör speciellt hörnfönstret på dörrsidan avseende trafikanter som kom springande efter bussen på trottoaren! Men som du säger så är väl högra hörnfönstret mer tveksamt. Det enda jag kan komma på där är att kondisen skulle hjälpa till i möjligaste mån att hålla uppsikt över trafiken också och kunna nödsignalera till föraren men det medges att den tanken är ett långskott!

Mr H

Som gammal buss- och spårvagnskonduktör så kan jag intyga att jag tittade genom det vänstra hörnfönstret beroende på hållplatsens utformning och antalet människor som ville åka med. För en springkondis tror jag inte att behovet av hönsfönster var så stort, då kan man lätt byta position så man ser ut. De bussar jag jobbade på som springkondis hade inga dörrar längst bak.

M v h
Ingwar

[Harald Nordius]

Som gammal buss- och spårvagnskonduktör så kan jag intyga att jag tittade genom det vänstra hörnfönstret beroende på hållplatsens utformning och antalet människor som ville åka med. För en springkondis tror jag inte att behovet av hönsfönster var så stort, då kan man lätt byta position så man ser ut. De bussar jag jobbade på som springkondis hade inga dörrar längst bak.

M v h
Ingwar

Nja, det var ju lite skillnad mellan Södertörnsbussarna på 50-60-talet och SS innerstadsbussar på 30-40-talet. De senare hade ju påstigning längst bak och gick med öppna dörrar. Plattformen kunde vara full med folk och då var det inte så lätt för kondisen att byta plats om han stod i mittgången. Då var det nog viktigt att han kunde se vid hörnet så att han inte gav klarsignal just när någon var på väg att stiga på.

[Fredrik Gelin]

För mig är hörnfönster förknippat med H80:orna i Täby som jag ofta åkte med i början av 80-talet.
Några av dem hade dock redan då fått vita plåtar monterade för hörnfönstren (bla 6923?).

Skickat från min SM-G903F via Tapatalk

[Niklas Bygdestam]

H15 hade också hörnfönster, fast av en mindre modell:

Det intressanta är att på dessa bussar ser dessa fönster mer ut att vara ditsatta som en sorts extra funktion. Att någon ska ha större möjlighet att titta ut snett bakåt. Som t ex en konduktör på bussen. Det ser ut som att bakstammen är designad för att inte ha några hörnfönster men detta har tillkommit som ett extra tillbehör, eller hur man nu ska säga.

Tittar man däremot på de typiska bussarna med hörnfönster från 1960-talet som t ex Scania CR 76 så är ju hörnfönstren till stor del ditsatta som en del i bussens design. Det ingår i bussens formspråk att ha det. Troligen tillkom detta på dessa bussar för att det var snyggt, det var mode på den tiden och så såg man nog fördelen med bättre ljusinsläpp och en luftigare känsla inne i bussen, speciellt i bak.

[Björn Forslund]

Vad gäller frågan om varför "höghusen" hade hörnfönster även på högersidan kan det ha varit en förberedelse inför kommande högeromläggning. Det var ju på tapeten redan tidigare.

[Gunnar D]

Jag vet inte vad de fyllde för funktion. Även föregångarna, t.ex. H9, hade hörnfönster men bara ett:

Härlig bild med H9 på linje 113M vid Alvik 1954! Men det ser allt lite enögt ut. Ett hörnfönster till var nog snyggare och mer tilltalande för plattformsresenärerna.

Undra hur exvis Mariehällsborna upplevde att åka till Fridhemsplan efter T-banans öppnande västerut. Från att haft direktresa med H15/H16 på linje 62/63 fick de nu åka H9 och C2 med byte i Alvik. Efter tid fick de förstås åka H19 som väl kompenserade en del.

/Gunnar

[Gelgamesh]

Min Setra kanske kan bidra till ämnet. Här pratar vi om två halvrutor så som framrutor.