Elbussnät i Malmö

[Walter]

https://www.sydsvenskan.se/2017-05-29/malmo-ska-fa-nytt-stadsnat-for-eldrivna-bussar

Sverigeförhandlingen för Malmösdel innebär trådbuss och/eller elbussar. Bland annat nämns linje 9 och 10 som inte finns idag, samt så nämns inte linje 1 och 7.
Sedan tidigare är det bestämt att nuvarande linje 3 och 7 ska få elbussar som laddas vid ändhållplatserna 2018.

[MrRep]

 Blir iaf Volvo som drog hem affären

http://www.bussmagasinet.se/2017/06/nobina-koper-elbussar-fran-volvo-till-malmo/

[Skånebussen]

Det blir intressant också att se om det blir Volvo på övriga linjer också nu när Malmö planerar att ställa om i princip hela nätet till elektrisk drift. Dock hoppas jag på ExquiCity även i framtiden för MEX-systemet på 5 och kommande 8 (då med helelektriska versioner).

De s.k linje 9 och 10 som nämnts bör vara fd 3x-linjer som uppgraderats.

[Walter]

Det blir intressant också att se om det blir Volvo på övriga linjer också nu när Malmö planerar att ställa om i princip hela nätet till elektrisk drift. Dock hoppas jag på ExquiCity även i framtiden för MEX-systemet på 5 och kommande 8 (då med helelektriska versioner).

De s.k linje 9 och 10 som nämnts bör vara fd 3x-linjer som uppgraderats.

Eller är kommande 9 och 10 3x linjer i kombimation med linje 1 som inte nämns i informationen från Skånetrafiken?

[Skånebussen]

Troligen. Undrar vad som kommer att ske med linje 1? Verkar ologiskt att elektrifiera linje 2-8 samt en 9-10 och skippa eldrift till Jägersro?

Eller så skippar man linjenumret 1 helt och hållet till förmån för något annat upplägg.

Slutligen med tanke på SVTs anti-elfordonspropaganda som kom upp i en annan tråd: Hoppas inte det kommer något vansinnigt inslag om dessa bussar à la "Haha, Malmö skaffar elbussar men i motsats till vad folk tror är det inte alls miljövänligt, hehe LOL". Jag har tyvärr mina misstankar om att något sådant kan inträffa. Man kan ju i.o.f bjuda in dessa journalister på en gratis tur med elbussen samtidigt som man erbjuder kaffe och kaka så kanske de mjuknar lite.

Däremot lär övriga media vara ombord på bussen s.a.s - d.v.s att dessa bussar medför fördelar. Själv ser jag fram emot att elbussarna rullas ut i staden. Bättre miljö och komfort. Sedan gäller det att framkomligheten åtgärdas.

[conben]

Tittar man på faktabladet från Sverigeförhandlingarna http://media.sverigeforhandlingen.se/2017/06/Faktablad-Malm%C3%B6-2-juni-2017.pdf
så verkar linje 9 motsvara dagens linje 33 och linje 10 uppstår när man delar dagens linje 8 vid Centralen, där den också förlängs genom södra hyllie till IKEA:s kontor.

Linje 1 kanske görs om till en 3x-linje?

[Adrian Langemar]

Det som är intressant för resenärerna är turtätheten, inte vilket drivmedel som Skånetrafiken vill skryta med. Som det är nu går linje 1-8 var 10:e minut eller oftare och linje 31-35 var 15-30:e minut. Fullkomligt absurt att döpa om linje 33 till linje 9. Hade de tänkt köra var 10:e minut hela dagen där, skulle inte tro det?

[Lars_L]

Det som är intressant för resenärerna är turtätheten, inte vilket drivmedel som Skånetrafiken vill skryta med. Som det är nu går linje 1-8 var 10:e minut eller oftare och linje 31-35 var 15-30:e minut. Fullkomligt absurt att döpa om linje 33 till linje 9. Hade de tänkt köra var 10:e minut hela dagen där, skulle inte tro det?

Säg inte det. Det här ingår ju i Sverigeförhandlingarna och då att bygga ganska mycket bostäder inom området. Därtill brukar väl 33 vara ganska hårt belastad (med tanke på turtätheten) redan idag och ofta ha förstärkningar (om än till viss del p.g.a. Ikeas dragningskraft).

Att även en yttre ring borde kunna få bra underlag tycker jag verkar rimligt i Malmö. Vi kan ju jämföra med hur man satsar på linje 1 i Uppsala med 10-minuterstrafik dagtid (om än jag tycker det är synd att den får något begränsade trafikeringstider). Det är väl Trivector som varit förslagslämnare även i Malmöfallet kan man ju tänka sig.

Just tvärförbindelser får ju ofta en ganska god resandeutveckling om man utökar turtätheten. Något man tyvärr inte förstått på en del håll - sedan måste det givetvis ändå finnas ett grundbehov som någorlunda motiverar ett sådant utbud. Men man kan nog nå en resandeutveckling motsvarande närmare kvoten 0.5 på en sådan utbudsökning.   

[Skånebussen]

Jag skulle personligen helst plocka bort de enställiga linjenumren i Malmö förutom för MEX eftersom jag tycker det är väldigt småstadsmässigt med bussar på t.ex linje 1. Detta då traditionell numrering är att spårvagnar (låt oss kalla dessa högprioriterade linjer) har nummer på 1-9 medan bussar traditionellt placerats i tvåställiga nummer (10-20 t.ex).

Malmö har ju inte haft någon enställig busslinje tidigare utan bussar låg i 10/20-serien, därefter fanns 30-eran och sedan tillbaka till 10/20-serien och nu känns det snarast lite primitivt eftersom framkomlighet och prioritering för "stomlinjerna" inte är vad den bör vara.

En lämplig åtgärd vore:

I. MEX 4, 5 och 8 (initialt) - alternativt att man döper om dem till MEX 1, 2 och 3.
II. 10-17 - övriga busslinjer och då återanvänder man den ungefärliga linjenumreringen man haft tidigare (t.ex att det som idag kallas 2 återfår nummer 15).
III. 30-serien - motsvarande idag, dock läggs även 50-serien in där.

Självfallet minskas antalet farthinder i bussarnas linjesträckningar till noll eller så görs de hastighetsanpassade samtidigt som rondellerna modifieras för buss, d.v.s att bilarna kör runt medan de förstnämnda kan köra rakt igenom (detta är en rejäl komfortförbättring för passagerarna men minskar även slitaget på fordonen).

Som det är idag känns det som att Malmö "leker spårvagn" med linjenumren och har en trafikmiljö som är tämligen olämplig för busstrafik (Regementsgatan är ett alarmerande exempel, Linnégatan ett annat för att inte tala om situationen ute i Bunkeflostrand och ut mot Klagshamn där man verkar ha en teori om att den som har flest cirkulationsplatser vinner).

På den gamla goda tiden fanns det bl.a. en högprioriterad linje 1 med egna körfält i Bergsgatan. Även en linje 4 som inte var uppe och klättrade på cirkulationsplatserna. Det var även bra med en linje 3 som gjorde att man kunde åka runt centrala staden (dagens linje som snarast motsvarar linje 20 är helt OK men tar inte bort behovet av det jag kallar cityringen). Det är nämligen bra om man kan åka Centralen-Stadsbiblioteket-Stadsteatern-Triangeln-Värnhem-Centralen vilket är vad som erbjöds med original-3an.

Sedan vore det bra om staden ifråga insåg att 50 km/h är standard i tätort eftersom jag snarast får lust att gasa på väldigt mycket varje gång jag ser en skylt som försöker antyda att jag kör "för fort" när man kommer med 46 km/h. Jag kan gå med på 40 i vissa områden men inte att ligga och tröska i den hastigheten på t.ex Regementsgatan eller Ystadvägen etc.

Edit: Körning med bussar över farthinder och cirkulationsplatser (vilket verkar vara två ting som Malmö Stad varit helt besatta av) innebär en omfattande ökning av slitaget på såväl fordon men även förare (ryggen som belastas på ett onormalt sätt) samtidigt som komforten för passagerarna sänks. Det bör vara ett absolut baskrav att bussar framförs på plant underlag utan artificiella upphöjningar eller tvingas till manövrar som leder till okomfortabla sidorörelser.

Det finns en cirkulationsplats i Malmö som har helt OK utformning även för buss och det är den som finns vid Pildammsparkens hörn. Detta då den har en vid radie som gör att den fungerar. Däremot är ju Linnégatan exempelvis snarast att motionera stötdämpare och chassi.

[Sundås]

Jag skulle personligen helst plocka bort de enställiga linjenumren i Malmö förutom för MEX eftersom jag tycker det är väldigt småstadsmässigt med bussar på t.ex linje 1. Detta då traditionell numrering är att spårvagnar (låt oss kalla dessa högprioriterade linjer) har nummer på 1-9 medan bussar traditionellt placerats i tvåställiga nummer (10-20 t.ex).

Hur är din syn på Stockholms numrering i detta sammanhang? Och har en stad inga spårvagnar, är det väl väldigt märkligt att döpa linjerna annorlunda pga det..

[Skånebussen]

I fallet Malmö har bussarna legat i 10/20/30-serien med vissa undantag som linje 41 (ersatte linje 4). Även 50-serien finns (matarbussar).

Ur min synvinkel är enställiga linjenummer något som bör användas för antingen spårväg eller BRT/BHLS-system, för traditionella bussar i större städer är tvåställiga/treställiga varianter lämpliga. I mindre städer (t.ex Landskrona) är enställiga nummer logiska.

Att i en större stad kalla en alldeles vanlig buss för 1 och 2 exempelvis ger lite småstadskänsla såvida vi inte talar om ett högprioriterat, profilerat system.

När det gäller Malmö som traditionellt börjat sina busslinjer i 10-serien (det första busslinjenätet innehöll ju bl.a. 14 och 15 etc) ger dagens numrering snarast känslan av småstad. Att man sedan försöker "imitera" det ursprungliga spårvägssystemet utan att ge rätt prioritering och standard ökar ju inte direkt känslan av "storstad".

I Malmö bör MEX (och i framtiden spårvägslinjer) ha enställiga nummer, busslinjerna får hålla sig i 10-serien och matarsystemet stannar kvar i 50-serien. Då blir det lite logik och resenärerna kan se att om en linje har ett enställigt nummer betyder det hög standard. Är det tvåställigt är det en traditionell buss.

I fallet Stockholm bör enbart BRT- eller spårvägslinjer ha enställiga nummer, innerstadsbussar tvåställiga diton. Då kan man signalera kvalitet och effektivitet. Man vet då som resenär att en "4" exempelvis är snabb och effektiv. Inte som idag där man klistrat ett spårvägsnummer på något som snarast är småstadsmässigt.

Grundprincipen är således:

Enställigt nummer: Högprioriterad linje (oavsett material i hjulen). Påstigning i alla dörrar, hög komfort, särskild profil o.s.v.
Tvåställigt nummer: En mer eller mindre traditionell busslinje, dock med signalprioritering och avsaknad av farthinder.

I Prag fungerar numreringen utmärkt - 1-26 är spårvagn (vi kan kalla det högprioriterade linjer), 30-serien är för speciallinjer inrättade vid t.ex banarbete, 50-serien utgör nattrafik och serierna 100-299 är stadsbussar/förortsbussar. 300-serien utgör regionbussar och 500-serien är nattbussar. Man vet då att man kan förvänta sig en viss standard från t.ex linje 10 eller 100 och en annan från linje 331 (syftar på trafikupplägg, turtäthet etc).

Maximal småstadskänsla blir det att åka Linnégatan i Limhamn med en "linje 4" som inte har någonting gemensamt med den framkomlighet och komfort som erbjöds hos original-4an, d.v.s eget körfält mitt i gatan, inga rondeller och korta hållplatsuppehåll. Att fordonstypen på den tiden utgjordes av G och T-10 är underordnat det generella trafikupplägget. 4 innebar helt enkelt högre trafikteknisk standard än t.ex 14.

I fallet Stockholm är det ganska underhållande att se försöken att "leka spårvagn" med de s.k stomlinjerna utan att ha förstått någonting av hur det bör utföras (man får inte effektivitet av att byta nummer till 4 och lackera om bussen i blått). På samma vis fick inte Malmö någon förbättring av att döpa om linje 15 till 8, 21 till 2 eller 16 till 1. Däremot fick de in småstadskänslan.

Undantaget är linje 5 där dagens utförande passar ihop med det linjenumret försöker kommunicera.