Författare Ämne: Vägskillnader vid länsgränsen  (läst 3284 gånger)

Utloggad David M

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 343
Vägskillnader vid länsgränsen
« skrivet: 04 december 2016, 14:33:17 PM »
Tänkte det kunde vara intressant med en tråd där man tar upp skillnader i vägbeläggning, standard i form av vägbredd m.m. som sticker ut mer än vanligt. Det är exempelvis inte ovanligt med skillnader i beläggningsålder när man kommer till en länsgräns med vägen i bättre skick på ena sidan och betydligt sämre på den andra.

Här ett exempel från gränsen mellan Skåne (f.d. Kristianstads-) län - Kronoberg, vägen Killeberg-Hallaryd:

https://goo.gl/maps/vNpeQnVxj872

Asfalterat i Kronoberg, grusbelagt på den skånska sidan.


 I just det här exemplet blir det lite lustiga att större delen av vägen på 15 km går genom Kronoberg där man kostat på sig en asfaltering. Varför man inte kostat på någon beläggning på andra sidan i Skåne/Kristianstads län de sista 2-3 km kan man fundera över. Nu när det dessutom finns en järnvägsstation på orten igen vid stambanan borde de anslutande vägarna till samhället ses över.

Utloggad Anders Noren

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 1026
SV: Vägskillnader vid länsgränsen
« Svar #1 skrivet: 04 december 2016, 23:39:38 PM »
För den som undrar hur såna här skillnader mellan länen kan uppstå:

Det statliga vägnätet är finansierings- och planeringsmässigt indelat i två nivåer: det nationella stamvägnätet som är utpekat av riksdagen (europavägarna och ett antal av de viktigaste riksvägarna) och övriga vägar. De nationella stamvägarna finansieras och planeras på nationell nivå medan övriga vägar finansieras genom länsvisa potter och planeras länsvis. För en nationell stamväg ska länsgränsen inte spela någon roll men för övriga vägar så är det upp till varje län att tillsammans med Trafikverket planera åtgärderna.

Man skulle vid en första anblick kunna tro att skillnaden skulle ligga mellan riksvägar och länsvägar, men så är det inte.

Utloggad pnott

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 181
SV: Vägskillnader vid länsgränsen
« Svar #2 skrivet: 05 december 2016, 22:35:55 PM »
För den som undrar hur såna här skillnader mellan länen kan uppstå:

Det statliga vägnätet är finansierings- och planeringsmässigt indelat i två nivåer: det nationella stamvägnätet som är utpekat av riksdagen (europavägarna och ett antal av de viktigaste riksvägarna) och övriga vägar. De nationella stamvägarna finansieras och planeras på nationell nivå medan övriga vägar finansieras genom länsvisa potter och planeras länsvis. För en nationell stamväg ska länsgränsen inte spela någon roll men för övriga vägar så är det upp till varje län att tillsammans med Trafikverket planera åtgärderna.

Man skulle vid en första anblick kunna tro att skillnaden skulle ligga mellan riksvägar och länsvägar, men så är det inte.
Fast stamvägnätet är en relativt sen företeelse. 1982 beslutades om stamvägnätet enligt Wikipedia. Hur finansieringen gick till innan dess vet jag inte, men nog finns det exempel också på stamvägar som ändrar standard i en länsgräns. I min närhet finns rv56, som är 2+1-väg på Södermanlandssidan, men vanlig landsväg på Västmanlandssidan. E18 var på samma sätt fram till rätt nyligen motortrafikled på Västmanlandssidan, men vanlig landsväg med vägren på Upplandssidan (dock numera motorväg på båda sidor och innan motortrafikleden byggdes landsväg utan vägren i Västmanland). Det finns säkert fler exempel!

Utloggad David M

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 343
SV: Vägskillnader vid länsgränsen
« Svar #3 skrivet: 06 december 2016, 14:07:50 PM »
Ser man till den större bilden asfalterades många mindre vägar i början av 1990-talet. Fram tills 1990-talet hände det även att exempelvis överblivna pengar från vinterväghållning (ifall det blev en mild vinter) användes till beläggningsarbeten av grusvägar (läs gärna "Vägen vi Verket: Vägverket 50 år i Kalmar län" från 1997 som beskriver hur det gick till i H-län. De tar även upp arbetet med att belägga många av småvägarna i länet i början av 1990-talet, andelen grusväg minskade med 2/3). Från de trakter jag känner till i Småland (Kalmar län) vet jag att många av de mindre vägarna ungefär av samma dignitet som i mitt exempel belades då i början av 1990-talet.


Det vore intressant att veta vid vilken tid den här vägen belades. Kanske var det så att Kronoberg var lite mer på alerten än gamla Kristianstads län vad gällde att belägga sina småvägar vid ungefär samma tid, eller bara hade mer pengar över till beläggning, och kanske även räknade med att vägen skulle beläggas även på den skånska sidan? Fast rimligen bör arbetet ändå ha föregått av någon sorts dialog med andra sidan, länsvisa investeringar till trots.  Den ena sidan asfalterar och får löfte att det ska bli av även på deras planhalva, sen blir det ingenting.

Utloggad CD

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 401
SV: Vägskillnader vid länsgränsen
« Svar #4 skrivet: 06 december 2016, 22:44:39 PM »
Tänkte det kunde vara intressant med en tråd där man tar upp skillnader i vägbeläggning, standard i form av vägbredd m.m. som sticker ut mer än vanligt. Det är exempelvis inte ovanligt med skillnader i beläggningsålder när man kommer till en länsgräns med vägen i bättre skick på ena sidan och betydligt sämre på den andra.

Här ett exempel från gränsen mellan Skåne (f.d. Kristianstads-) län - Kronoberg, vägen Killeberg-Hallaryd:

https://goo.gl/maps/vNpeQnVxj872

Asfalterat i Kronoberg, grusbelagt på den skånska sidan.


 I just det här exemplet blir det lite lustiga att större delen av vägen på 15 km går genom Kronoberg där man kostat på sig en asfaltering. Varför man inte kostat på någon beläggning på andra sidan i Skåne/Kristianstads län de sista 2-3 km kan man fundera över. Nu när det dessutom finns en järnvägsstation på orten igen vid stambanan borde de anslutande vägarna till samhället ses över.

Väg 25 som är nationell väg har väldigt skild standard mellan Halland och Kronoberg. På Hallandssidan är det 9m väg öster som Skedala fram till länsgränsen. Efter länsgränsen börjar 2+1 väg. Visserligen inte mer än någon km, men det finns utbyggnadsplaner vilket det inte gör Halland.
En annan intressant vägsträcka är gamla vägen mellan Knäred och Markaryd norr om Lagan.
https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?e=406168&n=6266477&z=7
På den halländska sidan är vägen av god standard medan det öster om länsgränsen är det den uråldriga vägdragningen som asfalterats. Vägen är 5-6m bred som bäst i Kronoberg. Den halländska delen verkar ha bättrats på under 30-talet för att 20-25 år senare ersättas av en ny vägdragning söder om Lagan. Kan tanken ha varit att dra vägen över Lagan vid Majensfors?

Utloggad Harald Nordius

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 448
SV: Vägskillnader vid länsgränsen
« Svar #5 skrivet: 07 december 2016, 10:12:30 AM »
På den halländska sidan är vägen av god standard medan det öster om länsgränsen är det den uråldriga vägdragningen som asfalterats. Vägen är 5-6m bred som bäst i Kronoberg. Den halländska delen verkar ha bättrats på under 30-talet för att 20-25 år senare ersättas av en ny vägdragning söder om Lagan. Kan tanken ha varit att dra vägen över Lagan vid Majensfors?
1930-talet är ju före vägväsendets förstatligande (1944). Det var fortfarande i princip häradenas vägkassor som skötte vägarna, även om man hade gjort vissa sammanslagningar för att få färre vägdistrikt. Det fanns också en viss samordning inom länen genom en statlig vägingenjör i varje län. Men mellan länen var det nog inte mycket samordning, så man hade troligen inte tänkt något alls.  På 30-talet var det också många arbeten på vägarna som gjordes för att avhjälpa arbetslösheten. De gick troligen i länsstyrelsernas regi och då såg man nog mest till det egna länets behov när man valde vad som skulle göras.

Utloggad David M

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 343
SV: Vägskillnader vid länsgränsen
« Svar #6 skrivet: 07 december 2016, 16:18:49 PM »
1930-talet är ju före vägväsendets förstatligande (1944). Det var fortfarande i princip häradenas vägkassor som skötte vägarna, även om man hade gjort vissa sammanslagningar för att få färre vägdistrikt. Det fanns också en viss samordning inom länen genom en statlig vägingenjör i varje län. Men mellan länen var det nog inte mycket samordning, så man hade troligen inte tänkt något alls.  På 30-talet var det också många arbeten på vägarna som gjordes för att avhjälpa arbetslösheten. De gick troligen i länsstyrelsernas regi och då såg man nog mest till det egna länets behov när man valde vad som skulle göras.

Statens Arbetslöshetskommission som stod bakom samordningen (riktade statsbidrag till kommunernas nödhjälpsarbeten) och arbetet till AK-vägarna verkar å andra sidan ha varit organiserat endast på riksnivå: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fRA%2f420274&vol=n


Organisationen som utförde arbetena var i sin tur uppdelade i Södra Sveriges Statsarbeten (med säte i Göteborg) med arbeten söder om Dalvälven och Norrlands Statsarbeten (säte Umeå).


Hur relationerna såg ut mot länsvägingenjörerna och häradskassorna (som var de som måste ha fått ta över underhållet när vägen väl var färdigställd) vore intressant att veta. Dels för att arbetena utfördes i AK:s egna regi såväl som i kommunernas med statsbidrag från AK. AK:s arbeten måste rimligen ha byggt på förslag som kommit in från lokala håll (kommuner, landsting), för någon övergripande "riksplanering" sysslade AK inte med.