Motorvägsutbyggnader som behövs

Startat av Niklas Bygdestam, 19 oktober 2014, 03:08:36 AM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Niklas Bygdestam

Jag hoppas du har rätt. För E6:an genom Bohuslän bör vara högt prioriterad. Den har försenats avsevärt mot vad det var tänkt.

Detta är ju den viktiga vägen som går mellan Oslo och Köpenhamn. Så detta är ju en väg mellan två europeiska huvudstäder.

Det påpekas att E6:an på norsk sida sedan en bit upp har hög standard, trots att Norge annars inte gjort sig kända för vägar med hög standard annars. Hela vägen från gränsen till Oslo är det motorväg. Dessutom är hela den motorvägssträckan försedd med belysning hela vägen. I Sverige förser man inte så långa motorvägssträckor med belysning utan detta ligger i klass med Belgien, Storbritannien och Nederländerna. Från Oslo och norrut fortsätter den sedan först som motorväg och sedan motortrafikled bland annat förbi Hamar och Lillehammer och upp mot Otta. Så hindret ur norskt perspektiv har funnits i Sverige, dvs i Bohuslän. Så när sista avsnittet äntligen öppnas någon gång i vår så har de äntligen undanröjt sista hindret för att ha en kontinental väg in i Norge.
Jag är växelvis boende i Uppsala och i Belgrad. Granskar därför fordon, trafik och infrastruktur ur två länders perspektiv.

Olof Lagerkvist

Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 28 oktober 2014, 01:37:46 AM
Jag hoppas du har rätt. För E6:an genom Bohuslän bör vara högt prioriterad. Den har försenats avsevärt mot vad det var tänkt.

Detta är ju den viktiga vägen som går mellan Oslo och Köpenhamn. Så detta är ju en väg mellan två europeiska huvudstäder.

Jag håller helt klart med om att motorvägsbygget på E6 är bra och att det behövs på grund av trafikmängderna. Men jag tror inte vi ska stirra oss blinda på storleken på städer som vägar knyter ihop och bara använda det som motivering till vägbyggen. Både i Norge och Sverige finns väldigt hårt trafikerade vägsträckor som inte anknyter till något direkt storstadsområde och därför inte riktigt nås av "regionförstoringsvisioner" eller projekt för att knyta ihop regioner. Motala-Mjölby/Ödeshög var alltså ett (eller två) stråk av mina exempel som är hårt trafikerade och även riksväg 47 på många håll, särskilt där 26/47 går gemensamt. Glöm för all del inte alla de vägar i öst-västlig riktning genom Småland som ofta har ganska dålig standard sett till trafikmängderna.

Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 28 oktober 2014, 01:37:46 AM
Det påpekas att E6:an på norsk sida sedan en bit upp har hög standard, trots att Norge annars inte gjort sig kända för vägar med hög standard annars. Hela vägen från gränsen till Oslo är det motorväg. Dessutom är hela den motorvägssträckan försedd med belysning hela vägen. I Sverige förser man inte så långa motorvägssträckor med belysning utan detta ligger i klass med Belgien, Storbritannien och Nederländerna.

I Storbritannien brukar det väl vara gott om belysning på motorvägar på de allra flesta håll såvitt jag vet. Däremot brukar Tyskland utmärka sig som ett land med väldigt dåligt med vägbelysning. Nederländerna och Belgien hamnar väl liksom någonstans däremellan.

Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 28 oktober 2014, 01:37:46 AM
Från Oslo och norrut fortsätter den sedan först som motorväg och sedan motortrafikled bland annat förbi Hamar och Lillehammer och upp mot Otta. Så hindret ur norskt perspektiv har funnits i Sverige, dvs i Bohuslän. Så när sista avsnittet äntligen öppnas någon gång i vår så har de äntligen undanröjt sista hindret för att ha en kontinental väg in i Norge.
Olof Lagerkvist
Avgång.nu - Trafikinformation

https://youtube.com/Olof_Lagerkvist
https://instagram.com/Olof_Lagerkvist
... -- -.... -..- -- -.-

Niklas Bygdestam

Citat från: Olof Lagerkvist skrivet 28 oktober 2014, 01:46:22 AM
Jag håller helt klart med om att motorvägsbygget på E6 är bra och att det behövs på grund av trafikmängderna. Men jag tror inte vi ska stirra oss blinda på storleken på städer som vägar knyter ihop och bara använda det som motivering till vägbyggen. Både i Norge och Sverige finns väldigt hårt trafikerade vägsträckor som inte anknyter till något direkt storstadsområde och därför inte riktigt nås av "regionförstoringsvisioner" eller projekt för att knyta ihop regioner. Motala-Mjölby/Ödeshög var alltså ett (eller två) stråk av mina exempel som är hårt trafikerade och även riksväg 47 på många håll, särskilt där 26/47 går gemensamt. Glöm för all del inte alla de vägar i öst-västlig riktning genom Småland som ofta har ganska dålig standard sett till trafikmängderna.

Jag tror det är viktigt just att se det större perspektivet på vissa vägsträckor som just vilka städer dessa knyter ihop och vad de används till. E6 tillsammans med E20 binder ihop Oslo och Köpenhamn med varandra. E4 tillsammans med E20 binder ihop Stockholm och Köpenhamn med varandra. Två sträckor alltså som binder ihop europeiska huvudstäder med varandra. Sträckan Stockholm-Köpenhamn får ses som färdig där, även om förbättringar kan göras så uppfyller den ändå målstandard. Sträckan Oslo-Köpenhamn däremot har alltså kvar dessa sista 7 kilometer som de nu håller på att bygga klart vid Tanum och som ska vara klart i vår. Där finns alltså en flaskhals eller ett avbrott i ett annars viktigt europeiskt trafikstråk. Och på detta avsnitt är det en hel del internationell trafik till och från Norge, oavsett om det "bara" är trafik mellan Norge och Sverige eller om det berör trafik till och frän Norge från länder längre ifrån.

Citat från: Olof Lagerkvist skrivet 28 oktober 2014, 01:46:22 AM
I Storbritannien brukar det väl vara gott om belysning på motorvägar på de allra flesta håll såvitt jag vet. Däremot brukar Tyskland utmärka sig som ett land med väldigt dåligt med vägbelysning. Nederländerna och Belgien hamnar väl liksom någonstans däremellan.

När det gäller belysning så framförde jag Storbritannien, Nederländerna och Belgien som de länder som utmärker sig med att ha stor omfattning av belysning på motorvägarna. Belgien är allra extremast i detta, men därefter kommer Storbritannien och Nederländerna. Jag jämförde därför den norska delen av E6:an med dessa tre länder eftersom norrmännen helt klart följer deras exempel med att så fort det är motorväg eller även motortrafikled så brukar det ofta sitta väldigt mycket belysning även där. Att Storbritannien, Nederländerna och Belgien förser sina motorvägar med väldigt mycket belysning är i sig inte så konstigt, även om de ibland gör det lite extremt. Det är tre tätbefolkade länder med stora städer som ligger tätt inpå varandra. Därför är det ofta tät lokaltrafik på motorvägarna som kombineras med den långväga trafiken på deras motorvägar. Men att norrmännen följer dessa tre länders exempel är däremot lite mer märkligt. Norge är inte precis något tätbefolkat land. Ändå har de alltså belysning på vägarna i en omfattning som motsvarar väldigt tätbefolkade länder.

Tyskland nämndes också. Där är de extrema åt det andra hållet. Det är så man tvärtom reagerar på hur extremt lite belysning de har istället. Till och med tungt trafikerade motorvägar kring Berlin eller München saknar belysning. Egentligen finns det bara belysning på vissa rena innerstadsmotorvägar, bland annat ett par genom Berlin. Men ofta kan man se motorvägar med extremt tät trafik i väldigt tätbefolkade områden och motorvägen går genom bebyggelse och där det i princip alla andra länder hade varit belysning, men inte på dessa tyska motorvägar. Inte ens ringvägen runt Berlin har belysning, vilket den troligen haft i alla andra europeiska länder. Jag har kört hela ringvägen runt Berlin och kan säga att där finns inte en enda lyktstolpe på den vägen.

Sverige ligger däremot någonstans mitt emellan när det gäller belysning på motorvägar. I huvudsak är inte svenska motorvägar belysta längre sträckor. Kör man på E4:an finns belysning först i Jönköping och Huskvarna. Nästa del är Norrköping. Där har man på sista tiden tagit bort en del stolpar, det är fortfarande belyst men inte lika omfattande som förr. Nästa ställe är Södertälje-Stockholm-Märsta. Detta är Sveriges längsta upplysta motorvägsträcka. Nästa ställe är Uppsala. Sedan kommer Gävle som har i lite mindre omfattning och sedan har vi Söderhamn som har lite blygsamt med belysningsstolpar. Men annars är det alltså inte så mycket i Sverige. På- och avfarterna är ofta delvis belysta, många gånger med någon ljusmast som lyser upp en på- eller avfartsramp, men inte så mycket mer.

Modern belysning på motorvägar i Sverige har jag förresten noterat ser ut som modern belysning på motorvägar i Polen.  Samma typer av armaturer och stolparna är identiska. Troligen har man där tittat på varandra. E4:an i Uppsala är ett tydligt exempel som har belysning som ser ut som på nya motorvägar i Polen.
Jag är växelvis boende i Uppsala och i Belgrad. Granskar därför fordon, trafik och infrastruktur ur två länders perspektiv.

BMJ

 Det finns två partier på E45 som inte blev utbyggda till motorväg när vägen mellan Trollhättan och Surte byggdes om. Dels passagen av Slumpån, strax väster om Sjuntorp, och avsnittet genom samhället Göta. Av dessa anser jag att Slumpå-passagen är den farligaste, det har inträffat flera olyckor där, och anslutningarna av parallellvägarna ger dålig sikt för dem som ska ut på E45. Ny bro över Slumpån borde finnas med i budget inom en inte allt för avlägsen framtid. Situationen i Göta är något bättre, men långt ifrån optimal.
En intressant aspekt på dessa "ofärdiga snuttar" är att Bana-väg projektet, vad jag minns, blev billigare än budgeterat. Men istället för att göra motorvägen obruten användes de överskjutande pengarna till andra projekt.

Staffan Sävenfjord

Citat från: BMJ skrivet 03 april 2015, 10:34:45 AM
Det finns två partier på E45 som inte blev utbyggda till motorväg när vägen mellan Trollhättan och Surte byggdes om. Dels passagen av Slumpån, strax väster om Sjuntorp, och avsnittet genom samhället Göta. Av dessa anser jag att Slumpå-passagen är den farligaste, det har inträffat flera olyckor där, och anslutningarna av parallellvägarna ger dålig sikt för dem som ska ut på E45. Ny bro över Slumpån borde finnas med i budget inom en inte allt för avlägsen framtid. Situationen i Göta är något bättre, men långt ifrån optimal.
En intressant aspekt på dessa "ofärdiga snuttar" är att Bana-väg projektet, vad jag minns, blev billigare än budgeterat. Men istället för att göra motorvägen obruten användes de överskjutande pengarna till andra projekt.

Orsaken till att ny bro inte byggdes vid Slumpån var inte ekonomisk att man hittade fornlämningar i området och därför skulle bli tvungna att dra om vägen i annat läge. Detta hanns inte med och man fann det bättre att behålla den gamla vägen på den här korta biten än att försena hela motorvägsbygget. Däremot var det ekonomiska skäl till att man behöll genomfarten i Göta. Det skulle ha blivit orimligt dyrt med markinlösen och allt vad som behövdes.





Jag bloggar också http://savenfjord.blogspot.com/. Mina bussbilder finns på http://staffansbussbilder.blogspot.se/ (uppdateras så gott som dagligen med nya bilder)

Niklas Bygdestam

Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 03 april 2015, 10:48:03 AM
Orsaken till att ny bro inte byggdes vid Slumpån var inte ekonomisk att man hittade fornlämningar i området och därför skulle bli tvungna att dra om vägen i annat läge. Detta hanns inte med och man fann det bättre att behålla den gamla vägen på den här korta biten än att försena hela motorvägsbygget. Däremot var det ekonomiska skäl till att man behöll genomfarten i Göta. Det skulle ha blivit orimligt dyrt med markinlösen och allt vad som behövdes.

Det ser ändå lite märkligt ut. När det gäller Slumpån så ser det helt enkelt bara ofärdigt ut, som om man inte blev klar, att pengarna tog slut. Och så fort det kommer lite pengar så gör man klart där.

När det gäller Göta ser det mer ut som något ofärdigt avsnitt där man väntar på någon politisk "långbänk" eller liknande. Som om man väntar på att bygga färdigt men beslut saknas. Likt situationen på en del ställen på E22.

Intressant med Göta är också lite av motsatsen mot hur motorvägsbyggen annars ofta brukat gå till. Ofta har man annars brukat börja med att bygga en förbifart vid orten. När denna är klar har motorvägen sedan förlängts ut i landsbygden. Här har man istället alltså gjort tvärtom :)
Jag är växelvis boende i Uppsala och i Belgrad. Granskar därför fordon, trafik och infrastruktur ur två länders perspektiv.

David M

På 1990-talet byggde man 7km motorväg vid Segmon, från trafikplatsen där E18/E45 möts till och med öster om samhället innan Slottsbron och Grums. Eftersom det numer är två europavägar som delar samma sträckning t.o.m. Vålberg skulle man kunna tänka sig att en fortsättning som motorväg på högbro förbi Grums pappersbruk hade varit prioriterat (och givit alla från vardagspendlare till Karlstad och semesterfirare på väg till/från fjällen en fin utsikt över Vänern och Grums), men någon sådan planering drivs inte aktivt f.n. Den starkt doserade kurvan har varit skådeplats för rätt många trafikolyckor genom åren och under semestertiderna skapas köbildningar för transporter på väg till och från bruket. När motorvägen vid Segmon byggdes var målet att E18 skulle ha motorvägsstandard från korsningen med E45 och österut men jag har aldrig hört om några aktivt pågående planer för en motorvägsbro vid Grums (till skillnad från E22 vid Söderköping och i Skåne/Blekinge, där det utretts och debatterats mängder med förslag till olika vägsträckningar utan att komma till skott. I fallet med en motorvägssträckning för E18/E45 i Grums finns i princip inte mer än två alternativ, ett väster om Slottsbron och Grums och ett öster om samhällena och pappersbruket. Eftersom det västliga alternativet skulle komma mycket nära bostadsområdena och förstöra en del av friluftslivet (belysta motionsspår väster om Grums) samt leda till längre sträcka som måste byggas som bro är det enda realistiska att tro att det blir det östliga alternativet som någonsin kommer att komma på fråga).


Sen finns det vissa stora riksvägar som är märkligt underprioriterade och där man skulle kunna bygga exv. 2+1-väg till en rimligt låg kostnad p.g.a. redan befintlig vägbredd och fundera över större ombyggnader. Paradexemplet är nog 55:an Strängnäs-Uppsala, där man dels dras med en bro som troligen måste ersättas de närmaste 10-20 åren p.g.a. utmattning (Hjulstabron), dels att den mest trafikerade delen (Örsundsbro-Uppsala) inte blivit 2+1-väg än trots tillräcklig vägbredd och där det skulle göra underverk att stänga och samordna utfarter m.m.

HJP

Citat från: Niklas Bygdestam skrivet 19 oktober 2014, 03:08:36 AM
E4: Förbifart Stockholm är ett projekt som i princip alla partier utom ett vill bygga. Risken tycks vara att detta är så högprioriterat att de offrar andra vägbyggen bara för att få igenom just detta?
****
Det är väl två partier som är emot detta bygge. Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det är en annan sak, att Miljöpartiet tvingas vika sig för Socialdemokraterna, eftersom de sitter i regeringen, och är det mindre partiet.