Kalmarfrågor: Om Erik Dahlbergs väg/E22 samt annan trafikplanering i staden

Startat av David M, 28 september 2012, 20:28:01 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

David M

Läste för ett tag sedan skriften som gavs ut i samband med Ölandsbrons invigning 1972 (på söndag 40-årsjubileum). Själv har jag bott i staden i modern tid s.a.s. och trodde att hela E22 igenom/förbi Kalmar mellan Törnebylund och Lindsdal invigdes samtidigt med Ölandsbron.

Till min förvåning visade det sig att bron över järnvägen redan fanns, dvs den nya vägen (dåvarande riks-15, senare E66 och nu E22) som invigdes 1972 samtidigt med Ölandsbron omfattade sträckan mellan Lindsdal och länsväg 125 till Erik Dahlbergs väg/trafikplats Kalmar Centrum. Bron över järnvägen fanns redan 1972.

Efter ha kollat i databasen Batman ( http://batman.vv.se ) ser jag att bron över järnvägen och Södra vägen är byggd 1959. Erik Dahlbergs väg lär rimligen vara från samma tid eftersom den inte finns med i Lantmäteriets karta över Kalmar från 1941 väster om Norra vägen: http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=RAK&sd_base=rak2&sd_ktun=52414b5f4a3133332d344736673433&archive=RAK


Så till mina funderingar:

1959 när bron över järnvägen alltså byggdes var det fortfarande år kvar tills beslut om Ölandsbron skulle tas. Jag antar därför att det inte påverkade trafikplaneringen mer än att man ev. tog hänsyn till vissa tänkta vägreservat för bron. Hursomhelst har jag svårt att se att dåtidens förbifartstrafik kan ha motiverat en motorvägsliknande väg (Erik Dahlbergs väg har visserligen försetts med rondeller och korsningar i modern tid, men var relativt länge en motorvägsliknande väg med plankorsningar på väg in mot stan i höjd med Fredriksskans) och innan man byggde ut industriområdena omkring var det främst norrifrån kommande trafik som körde av vid tpl Centrum och Erik Dahlbergs väg in till stan. 


Eftersom vägen viker av mot sydost dvs in mot stan istället för förbi stan så måste man iså fall tänkt sig vägen som en ny infartsväg till staden. Men den främsta vägen in mot Kalmar om man kommer söder/västerifrån (Karlskrona, Nybro) lär fortfarande ha varit Södra vägen precis som idag. Det var den stora vägen till Ölandsfärjorna, lasarettet, hamnen och industrierna. Även idag har Södra vägen en viktig funktion.

Det jag fortfarande får ihop med är att man kostade på en bro av motorvägsstandard med tillhörande motorvägsliknande anslutningsväg för 1959 års förhållanden. Behovet av en väg fanns, inte minst av en planskild korsning med järnvägen (än idag kan det vara en mardröm att köra igenom Kalmar p.g.a. järnvägskorsningarna mitt inne i stan, långa väntetider som skapar köer). Kan det ha spelat någon roll att man byggde för "riksfyran" dvs en av de stora vägarna i Sverige? Även idag är förbifartstrafiken på E22:an igenom Kalmar ganska marginell, de flesta har ärenden inne i Kalmar eller mot Öland. Att då kosta på vad som princip är en motorväg i slutet av 1950-talet för att täcka ett behov som rimligen kunde ha lösts med en körbana mindre framstår i mina ögon som rätt fantastiskt.

Fredrik W

Trodde också att hela förbifarten öppnade -72. Men när jag jämför mina KAK bilatlaser från 1955 och 1961 så går ju huvudvägen 1961 inte längre genom stadens absoluta centrum, precis som du skriver.

För övrigt, tack för tipset om databasen! Mycket intressant för en vägnörd som jag.