Huvudmeny

Stadsmotorvägar

Startat av David M, 29 augusti 2007, 00:48:08 AM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

David M

Stadsmotorvägar finns här och var. Med tanke på vilka värden de tillför i positiv och negativ bemärkelse, är det ändå svårt att komma undan vilken betydelse vägarna har för stadsmiljön och trafiken. Ofta bär vägen både lokaltrafik och en stor mängd genomfartstrafik och tunga lastbilar som bara skall igenom staden.


Det gyllene decenniet för stadsmotorvägarna kan med största säkerhet sägas ha varit 1970-talet. Essingeleden invigdes förvisso 1966-7 men förlängdes 1971 norrut till Karolinska. 1970 invigdes Borås stadsmotorväg i det mest centrala avsnittet från Tullen och österut. Motorvägen följde visserligen delvis en gammal järnvägssträckning igenom textilfabrikerna (strax väster om Annelundsmotet) men måste ha uppfattats som mycket mer påtagligare i landskapet än vad järnvägen någonsin gjorde som barriär. 1979 invigdes E6 igenom Mölndal som förmodligen var ännu radikalare i sin utformning genom att man grävde ned ån i mitten av samhället och byggde om järnvägen plus byggde en saftig viadukt över hela klabbet så att den nya vägen tillsammans med järnvägen blev som om en ny svåröverbryggbar flod dragits rätt igenom stadslandskapet. Karlskrona med sin speciella geografi byggde en motorväg från Trossö där centrum ligger ut mot E22/riksväg 15 tidigt 1970-tal. Uddevalla fick sin i två etapper 1973/1976. Även Västerås motorväg med sina många skarpa svängar och täta avfarter (numera endast 70km/h igenom staden) byggdes under tidigt 1970-tal som jag har förstått det. Till denna kategorin får man även räkna med Malmös inre Ringväg fastän i stort sett all bebyggelse tillkommit efter vägen byggdes/var planerad för att vägen skulle byggas som Kinesiska Muren på Rosengård, samt E18/E20 i Örebro. Efter Mölndal verkar det inte ha tillkommit några nya stadsmotorvägar men å andra sidan har man lyckats bygga motorvägar rätt igenom mindre samhällen (Ljungskile). De olika trafiklänkarna i Stockholm är bara mer eller mindre gigantiska tunnelbyggen som kommer beröva bilisterna och deras passagerare utsikten över den urbana omgivningen.


Något som ofta förvånat mig är att varken Växjö eller Uppsala fick några stadsmotorvägar fastän förutsättningarna för detta var helt perfekta (residensstäder i resp. län, större trafikcentra med mycket genomfartstrafik etc). I Uppsala borde möjligheten till att bygga om Tycho Hedéns väg till motorväg ha varit relativt lätt fram tills miljonprogrammet satte igång ordentligt kring 1970. Norr om Växjös centrum fanns likadeles vid samma tid stora ytor som en kreativ planerare kunnat lägga beslag på för en stor motorväg med inte alltför många husrivningar som följd. Istället fick bägge städerna varsin icke-fungerande trafikled, urk.  :P

Var det förresten inga planer på att låta E4 vid Linköping gå mycket närmare staden än vad som blev fallet? Som det blev så drogs vägen vad som känns som väääldigt långt utanför staden.

Staffan A

Det kanske var så att Växjö och Uppsala hade styranden, som insåg konsekvenser av stadsmotorvägar. Förhoppningsvis kommer sådana aldrig mer att byggas i svenska tätorter. Vad som, idag, är fullständigt vansinne är de oftast höga hastigheterna. I Borås har äntligen kommunfullmäktige uppdraget åt trafiknämden att ombesörja en sänkning till 70 km/h.

Anders Noren

Nej, det finns verkligen ingen mening med att lägga motorvägsgenomfarter inne i bebyggelsen om inte geografin så absolut kräver. Det är nog den enkla förklaringen till att inga fler stadsmotorvägar byggts. Vad beträffar Västerås och Uppsala är jag dessutom rätt säker på att nuv. E18 och Tycho Hedéns väg byggdes på vad som då var rena vischan.

Anders

Cero

Även delar av Essingeleden kändes väl som vischan när den byggdes. Jag tänker då främst på de norra delarna, men även i söder kring Aspudden och Gröndal kändes det som väldigt mycket förort på 60-talet. Nu håller ju det som betraktas som innerstaden att växa till sig och kommer så småningom att nå väster om Essingeleden. Aspudden har ju redan idag mer känsla av innerstad än förort.

Med den bakgrunden tycker jag diskussionen som varit med ett alternativ till förbifart Stockholm genom Hägersten, Bromma och Ulvsunda, om än i tunnel, känns väldigt tokig. Om femtio år har staden växt så mycket att det som nu ser ut att bli förbifart Stockholm i höjd med Skärholmen och Häggvik kommer att ligga väl inom förortsbebyggelsen. Hade alternativet byggts hade vi på sikt fått ännu en stadsmotorväg.

/Cero

Niklas Bygdestam

#4
Växjö kan jag inte redogöra om eftersom jag inte har varit där på flera år med bil. Västerås har en stadsmotorväg som faktiskt ser ut att vara byggd i bebyggelse som fanns redan innan motorvägen fanns. Men mer vet jag inte där och vilket år deras motorväg byggdes vet jag ännu mindre

När det gäller Uppsala så får man nog säga att Tycho Hedéns väg borde kunna räknas som en "primitiv" form av stadsmotorväg. I alla fall när det gäller vägens utseende och funktion. Tycho Hedéns väg är inte byggd på vad som då var vischan utan byggdes i befintlig bebyggelse. Det fanns många år innan vägen byggdes ett reserverat område för en framtida stor väg. Området reserverades redan någon gång under 1940-talet för detta ändamål. Första delen av Tycho Hedéns väg öppnades 1967 och byggdes alltså något före de stadsmotorvägar som nämns i inläggen ovan. 1972 fick Uppsala motorväg och då förlängdes Tycho Hedéns väg för att kopplas ihop med motorvägen. Tycho Hedéns väg blev alltså i praktiken fortsättningen på motorvägen fast med trafikljus och plankorsningar. Numera går E4 på den nya motorvägen på östra sidan istället och det är vi många här i Uppsala som är glada över kan jag säga

Jag tror att orsaken till att Uppsala inte hade en äkta stadsmotorväg likt de andra som beskrivs beror just på att Tycho Hedéns väg kanske planerades och byggdes före den tid då stadsmotorvägar började bli populära att bygga. Tycho Hedéns väg är ju egentligen lika bred som en motorväg och är dubbelfilig och mötesfri men det som gör att den inte är motorväg är plankorsningarna. Hade man velat bygga vägen utan plankorsningar så hade det inte varit några problem. Det fanns utrymme för detta från början när den byggdes och då hade den också säkert också skyltats som motorväg. Att däremot bygga om Tycho Hedéns väg från nuvarande utförande till riktig motorväg med att ta bort plankorsningarna och bygga broar med på- och avfarter tror jag aldrig varit på tal rent seriöst. Vissa politiker har föreslagit detta när det debatterats om E4 men jag tror aldrig att Vägverket haft den tanken. Jag tror att det är för dyrt och krångligt. Det är mer lönsamt då att göra som man nu har gjort, dvs bygga en ny motorväg vid sidan om stan. Jag tror däremot att om man skulle ha väntat med att bygga Tycho Hedéns väg tills då motorvägen kom 1972 så misstänker jag att även det avsnitt som idag har plankorsningar och trafikljus också hade varit plankorsningsfritt och varit motorvägsskyltat och liknat de lösningar som finns i t ex Borås
Jag är växelvis boende i Uppsala och i Belgrad. Granskar därför fordon, trafik och infrastruktur ur två länders perspektiv.

David M

Av någon anledning finns de flesta stadsmotorvägarna i Västsverige. Där är såklart oländigare terräng med berg ivägen nästan överallt. I Borås fall var man dessutom nästan tvingad att dra vägen genom stadskärnan eftersom militären hindrade en utbyggnad söder om staden då regementets övningsfält fanns där.


I Växjö invigdes både Norrleden och motorvägen väster om staden ungefär samtidigt 1975 i samband med flygplatsens invigning, men trots att Norrleden alltid haft mycket mer trafik än motorvägen till flygplatsen är det nästan helt omöjligt att bygga om Norrleden till motorväg. Norr om vägen går en kraftledning som i sådana fall måste grävas ned eftersom det finns bebyggelse på bägge sidor om vägen, i söder finns annan bebyggelse plus alla belysningsstolparna även om det säkert kan fixas med lite bullervallar, i vilket fall måste även trafikplats Helgevärma och de ca 10 broarna över/under vägen byggas om till en inte helt låg kostnad. Men jag är ganska säker på att jag sett ett alternativ där man skulle ha dragit vägen strax norr om centrala Växjö som en nedsänkt motorväg vid gamla vattentornet ungefär, mellan Teknikum och Katedralskolan med trafikplatser vid Linnégatan och Arabygatan. Vägen skulle även ha gått i en kort tunnel under smalspåret men dykt upp på andra sidan järnvägen och sedan slutat i Bergsnäs där vägen skulle gå i en enorm korsning för riksvägarna 23, 25 och 27 vilket skulle utplånat större delen av samhället. Hade säkert givit förbifartstrafikanterna en maffigare bild av Växjö än dagens riksvägar som smyger sig långt bort från Domkyrkan  :P

Axel

Citat från: David M skrivet 29 augusti 2007, 13:08:35 PM
Av någon anledning finns de flesta stadsmotorvägarna i Västsverige. Där är såklart oländigare terräng med berg ivägen nästan överallt.

E20 passerar rakt genom Floda, Lerum, Partille, Sävedalen och de östra delarna av Göteborg.

Anders Noren

Citat från: David M skrivet 29 augusti 2007, 13:08:35 PMMen jag är ganska säker på att jag sett ett alternativ där man skulle ha dragit vägen strax norr om centrala Växjö som en nedsänkt motorväg (...) där vägen skulle gå i en enorm korsning för riksvägarna 23, 25 och 27 vilket skulle utplånat större delen av samhället.

Visa mig den svenska stad som år 1960 inte planerade att riva hela stadskärnan för att bygga en jättelik motorvägskorsning. Jo, förresten, såvitt jag vet hade Falun inga sådana planer.

Anders

Bengt Jönsson

Citat från: Anders Noren skrivet 31 augusti 2007, 16:18:46 PM
Visa mig den svenska stad som år 1960 inte planerade att riva hela stadskärnan för att bygga en jättelik motorvägskorsning. Jo, förresten, såvitt jag vet hade Falun inga sådana planer.

Anders

Det var ju absolut högsta status att ha en stadsmotorväg..  ;D
Dag Hammarskjöldsleden i Göteborg platsar väl även den in som just stadsmotorväg eftersom den i princip går ända in till Linnestadens "stenstad".

/Bengt

David M

Citat från: Anders Noren skrivet 31 augusti 2007, 16:18:46 PM
Visa mig den svenska stad som år 1960 inte planerade att riva hela stadskärnan för att bygga en jättelik motorvägskorsning. Jo, förresten, såvitt jag vet hade Falun inga sådana planer.

Kalmar planerade ingen stadsmotorväg av det enkla skälet att det rent geografiskt hade varit svårt att dra in en stor motorväg in i stadsbebyggelsen (som alltså ligger lite avigt till - Kolla på en karta så förstår du vad jag menar). Ölandsbron ledde till att en motorväg i Kalmar byggdes men den byggdes längs med stadens utkant istället.

Lund planerade ett "gatugenombrott" vilket stoppades redan 1969 efter en het debatt som pågått i lokalmedia under våren vilka konsekvenser förslaget skulle få med sig. Då hade man rivit av ett stråk söder om Mårtenstorget (där Bankgatans busstation ligger var bara tänkt som ett provisorium) och västerut mot Stora Södergatan. Vissa har beskrivit den planerade 44-metersbreda vägen som en "tilltänkt stadsmotorväg", men vi som har tagit en titt på kartorna som VBB tog fram vilka i sin tur numera finns att låna på Lunds stadsbibliotek vet att det var en sexfilig trafikled med gatuljusreglerade plankorsningar som åsyftades, alltså strikt talat ingen motorväg. Vilket i sig hade blivit ett brutalt inslag i stadsmiljön, men inget mot vad det hade blivit med ett par planskilda trafikplatser i stadskärnan plus de åtta p-hus som skulle finnas vid korsningarna...

Anders Noren

Citat från: David M skrivet 01 september 2007, 18:10:45 PM
Lund planerade ett "gatugenombrott" vilket stoppades redan 1969 efter en het debatt som pågått i lokalmedia under våren vilka konsekvenser förslaget skulle få med sig. Då hade man rivit av ett stråk söder om Mårtenstorget (där Bankgatans busstation ligger var bara tänkt som ett provisorium) och västerut mot Stora Södergatan. Vissa har beskrivit den planerade 44-metersbreda vägen som en "tilltänkt stadsmotorväg", men vi som har tagit en titt på kartorna som VBB tog fram vilka i sin tur numera finns att låna på Lunds stadsbibliotek vet att det var en sexfilig trafikled med gatuljusreglerade plankorsningar som åsyftades, alltså strikt talat ingen motorväg. Vilket i sig hade blivit ett brutalt inslag i stadsmiljön, men inget mot vad det hade blivit med ett par planskilda trafikplatser i stadskärnan plus de åtta p-hus som skulle finnas vid korsningarna...

Vad hade man tänkt sig? Knyta ihop Dalbyvägen med Trollebergsvägen till en öst-västlig genomfart?

Anders

Staffan Sävenfjord

Citat från: David M skrivet 29 augusti 2007, 13:08:35 PM
Av någon anledning finns de flesta stadsmotorvägarna i Västsverige. Där är såklart oländigare terräng med berg ivägen nästan överallt. I Borås fall var man dessutom nästan tvingad att dra vägen genom stadskärnan eftersom militären hindrade en utbyggnad söder om staden då regementets övningsfält fanns där.


Det är sant att terrängen norr om Borås är besvärlig och att militären 1970 hade områdena söder om staden. Men den viktigaste orsaken till att motorvägen blev genom stan var att stadens styrande med kommunalrådet Fritiof Boo i spetsen ville ha den där. Detta för att folk som åkte förbi skulle få se staden. Något som man sedan tycktes glömma bort. Med relativt få anpassningar skulle man kunnat se annat än husväggar när man kör genom Borås på riksväg 27/40. 
Det skrevs tidigare att det gick en järnväg där motorvägen nu går. Det är en sanning med modifikation. Det gällde bara någon kilometer och det var den urspungliga Kindsbanan som låg kvar i form av ett industrispår som slutade vid lokverkstaden i Åhaga. Det var ett spår vid sidan av en större gata - Spårgatan - och detta spår hade ingen barriäreffekt på staden med undantag för ett par gånger i veckan då det gick tåg - eller snarare växlingsrörelser - på spåret och gubbe med röd flagga fick stänga av trafiken.
Motorvägen drogs till största delen genom obebyggd mark men ett och annat hus fick stryka på foten. Bland annat huset där jag växte upp, Åkerigatan 4, trots att det var byggt år 1950. Det blev alltså inte fullt 20 år gammalt. Sedan har vi ju det bekanta BP-huset på Varbergsvägen, där balkongerna fick muras igen på grund av att de annars kommit för nära motorvägen.
I dagens perspektiv var naturligtvis dragningen av motorvägen mitt genom stan vansinnig. Men då beslutet togs var det betydligt mer naturligt och jag kan inte minnas någon större opininion mot det.




Jag bloggar också http://savenfjord.blogspot.com/. Mina bussbilder finns på http://staffansbussbilder.blogspot.se/ (uppdateras så gott som dagligen med nya bilder)

David M

Citat från: Anders Noren skrivet 02 september 2007, 14:24:33 PM
Vad hade man tänkt sig? Knyta ihop Dalbyvägen med Trollebergsvägen till en öst-västlig genomfart?

Anders

Ungefär så ja. Stadens styrande ansåg att Södra Ringvägen (byggd som nödhjälpsarbete på 1930-talet) inte räckte för den kommande trafikutvecklingen och att en öst-västlig trafikled skulle bidra till att "modernisera" stadskärnan. Det fanns tre olika alternativ till hur vägen skulle dras. Där det första som man gick efter innebar en närmast spikrak linje söder om Spyken, tvärs igenom Vårfruskolan, längs med en kraftigt breddad Lilla Tvärgatan och norr om Katedralskolan till viadukten vid SSB på Svanegatan som givetvis skulle byggas om till fri höjd och göras dubbelfilig. Korsningar skulle finnas vid Grönegatan, Stora Södergatan, Bankgatan och Råbygatan vilka samtliga skulle flankeras av nybyggda parkeringshus designade för att samtidigt fungera som bullervallar, totalt åtta stycken med plats för 2000 fordon. Alternativ två var snarlikt det första, med skillnaden att vägen skulle följa Stora Tvärgatan och Svanegatan söder om Katedralskolan. Det tredje alternativet som lanserades som ett desperat kompromissförslag när debatten om trafikleden kom igång 1968 skulle vägen gå ännu länge söderut, rakt igenom Nöden längs med Korsgatan och sedan in i Stadsparken bakom Gamla Observatoriet. Efter en het debatt i stadsfullmäktige (som vid den här tiden styrdes av de borgeliga med Folkpartiet och Högern, det här var före den stora kommunsammanslagningen i Lund så jag tror inte Centern var med i fullmäktige öht) slutade det med att två folkpartister röstade med oppositionen SAP (som bara fram tills någon månad tidigare varit för trafikleden, endast kommunisterna hade hela tiden varit emot hela projektet) och därmed föll hela trafikledsprojektet. Till många lundabors glädje. Fast det lämnade många obebyggda tomter inne i staden väldigt länge varav vissa fortfarande finns kvar, förutom Bankgatans busstation även vid Lilla Tvärgatan där ett gatehus blev parkeringsplatser.


Drätselkammaren tillsatte en ny utredning som föreslog att man skulle bygga en fyrfilig ringväg runt hela stadskärnan, med Västerås som förebild. Sankt Laurentigatan - Biskopsgatan - Östra Vallgatan - Södra Esplanaden - Gyllenkroks allé - Nygatan - Bangatan så att cirkeln blev sluten. Förslaget stoppades dock bara några år senare, fast det var nog först 1980 som det blev formellt avskrivet.

David M

Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 03 september 2007, 08:54:36 AM
Det är sant att terrängen norr om Borås är besvärlig och att militären 1970 hade områdena söder om staden. Men den viktigaste orsaken till att motorvägen blev genom stan var att stadens styrande med kommunalrådet Fritiof Boo i spetsen ville ha den där. Detta för att folk som åkte förbi skulle få se staden. Något som man sedan tycktes glömma bort. Med relativt få anpassningar skulle man kunnat se annat än husväggar när man kör genom Borås på riksväg 27/40. 
Det skrevs tidigare att det gick en järnväg där motorvägen nu går. Det är en sanning med modifikation. Det gällde bara någon kilometer och det var den urspungliga Kindsbanan som låg kvar i form av ett industrispår som slutade vid lokverkstaden i Åhaga. Det var ett spår vid sidan av en större gata - Spårgatan - och detta spår hade ingen barriäreffekt på staden med undantag för ett par gånger i veckan då det gick tåg - eller snarare växlingsrörelser - på spåret och gubbe med röd flagga fick stänga av trafiken.
Motorvägen drogs till största delen genom obebyggd mark men ett och annat hus fick stryka på foten. Bland annat huset där jag växte upp, Åkerigatan 4, trots att det var byggt år 1950. Det blev alltså inte fullt 20 år gammalt. Sedan har vi ju det bekanta BP-huset på Varbergsvägen, där balkongerna fick muras igen på grund av att de annars kommit för nära motorvägen.
I dagens perspektiv var naturligtvis dragningen av motorvägen mitt genom stan vansinnig. Men då beslutet togs var det betydligt mer naturligt och jag kan inte minnas någon större opininion mot det.

Intressant! Hur tänkte man sig då lösa anslutningarna av de andra vägarna till motorvägen? Riksvägarna 41, 42 och 27 går ju in i staden samt länsväg 180. Fanns det alltså några fler planer på nya stadsmotorvägar inne i Borås eller man tyckte det räckte med en?

Staffan Sävenfjord

Citat från: David M skrivet 03 september 2007, 12:47:36 PM
Intressant! Hur tänkte man sig då lösa anslutningarna av de andra vägarna till motorvägen? Riksvägarna 41, 42 och 27 går ju in i staden samt länsväg 180. Fanns det alltså några fler planer på nya stadsmotorvägar inne i Borås eller man tyckte det räckte med en?

Hade man dragit vägen söder om tätbebyggelsen så hade man fått en naturlig anslutning med vägarna 27 och 41 där dessa korsar riksväg 40. Vägarna 42 och 180 hade det blivit lite besvärligare med, men man hade ju kunnat göra en breddning av Norrby Långgata och Göteborgsvägen och sedan göra anslutningen någonstans vid Viared. Det vill säga i princip den lösning man har i dag om man kommer från riksväg 42 och skall mot Göteborg. Någon stadsmotorväg för dessa vägars anslutning finns inte i dag och är heller inte på gång. Det var naturligtvis inte heller aktuellt på 1970-talet.
Jag bloggar också http://savenfjord.blogspot.com/. Mina bussbilder finns på http://staffansbussbilder.blogspot.se/ (uppdateras så gott som dagligen med nya bilder)