Spår av trafikledsplaner

Startat av David M, 28 augusti 2009, 13:29:21 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

David M

Här tänkte jag att vi skulle visa upp bilder och/eller kartor på vägar och gator i olika städer som aldrig blev vad de var tänkta att bli. Men där man kom ganska långt i planeringen och hann med att anpassa gatubredden på vissa avsnitt så att man ser hur man tänkte sig att gatan skulle se ut. Jag tror inte det finns någon svensk stad där man inte planerade och till viss del genomförde gatubreddningar, även om det är väldigt sällsynt att man faktiskt hann med att skapa en sammanhängande fyrfilig väg eller vad man nu tänkte sig igenom innerstaden. Idag ser det ofta helt bisarrt ut med olika gatubredder och gamla hus som står kvar som "öar"mellan breddade avsnitt.


Ett typexempel är Jakobsgatan i Stockholm. Tanken var att skapa en sammanhängande trafikled mellan Tegelbacken och Gustav Adolfs torg. Alla kvarter utom det mellan Drottninggatan och Malmtorgsgatan revs. Idag har det fått till resultat att de delar av gatan som leder till det här kvarteret är rejält överdimensionerade och "spöklika" då de knappast är så trafikerade som vägbredden medger. Utanför Näringsdepartementet har man sorgfälligt försökt reparera det här misstaget genom att skapa en enorm piazza ut mot Drottninggatan. Mellan Jakobskyrkan och Malmtorgsgatan är det ochså väldigt överdimensionerat gatuutrymme i förhållande till trafiken, som det är nu är det ett rejält blåshål. Det är såpass illa så jag undrar om det faktiskt hade varit bättre att riva och bredda gatan på "den felande länken". Vill man begränsa trafiken kan man alltid göra det efter att gatan breddats. Som det är nu är det osymmetriskt så det skriker om det, och totalt sett är det ett icke-funktionellt gatustråk.


(f.ö.: den som kan visa exempel på gator i innerstäder som breddats i modern tid (efter 1980) för trafikens skull får gärna visa upp sådana exempel ochså. Jag kommer spontant tänka på Bäverns gränd i Uppsala som breddades för ca 10 år sedan för att få plats med busstrafiken genom att man flyttade på ett k-märkt hus ett par meter in på en tomt. Har man breddat några innerstadsgator sedan dess?)

Fredrik W

En "klassiker" är Holländargatan mellan Olof Palmes gata och Adolf Fredriks kyrkogata i Stockholm. Man ser spår av tre olika stadsplaner, var och en med sin tänkta gatubredd. Kolla på eniros snedbilder.

Ersa

Den överdimensionerade avfarten från Essingeleden till Pampas har ju debatterats många gånger förr, men i denna märkliga trafikplats ingår även den glest trafikerade Ekelundsvägen som är fyrfilig nästan halvvägs till Karlbergs slott. Här brukar högerfilen ofta användas som avlastningsplats för containers och annat.

Marcus L

Ett annat exempel kan väl Barnhusbron i Stockholm vara, där är det väl fyra körfält? Och jag har för mig ett par används som uppställningsplats.

Sen tänker jag också direkt på Vaksalagatan i Uppsala, där den fyrfiliga delen slutar vid Vaksala torg. Körbanan i riktning mot centrum leder nästan rakt in i en vägg när den smalnar av. Vet dock inte om det planerats något bredare här...

Ersa

Citat från: Marcus L skrivet 28 augusti 2009, 20:21:56 PM
Sen tänker jag också direkt på Vaksalagatan i Uppsala, där den fyrfiliga delen slutar vid Vaksala torg. Körbanan i riktning mot centrum leder nästan rakt in i en vägg när den smalnar av. Vet dock inte om det planerats något bredare här...

Jämför med kartan från 1959 här, där man ser att Vaksalagatan är en stor huvudled:
http://www.omnibuss.se/forum/index.php?topic=27497.0

På denna beskrivning stämmer även Fålhagsleden in som smalnar av rejält när den korsar Vaksalagatan, och det kan mycket väl tänkas att det ursprungligen var tänkt att kvarteren efter "Kvarnen" skulle varit smalare så allén kunde fortsätta ända fram till där vägen byter namn till Vattholmavägen. Det hade iaf varit snyggare. :)

Anders Noren

Gävle:

Stadsdelen Brynäs, ursprungligen en lummig trästadsdel i 2-3 våningar, skövlades från 1950-talet till 1980-talet för trafikledsplaner som i stort sett aldrig blev genomförda.
Brynäsgatan omdanades från allégata med spårväg till fyrfilig motorled. Fyra av sju tvärgator lades igen, ytterligare minst en skulle stängas senare. Två gångtunnlar förbereddes men byggdes aldrig. Gaturummet breddades från 30 meter till bortåt 36 meter. Det mesta av bebyggelsen revs och ny bebyggelse orienterades från gatan eller fick slät, entré- och fönsterlös, sida mot gatan. Den dimensionerande trafikmängden var 20 000-25 000 fordon per dygn. Idag går där ca 4 000 fordon/dygn.
Kaserngatan breddades från 18 m till 24 m och förbereddes för fyra körfält. Många av korsningarna lades igen och den omgivande bebyggelsen revs och ersattes med ny bebyggelse enligt samma principer som längs Brynäsgatan. En gångtunnel byggdes och en annan förbereddes. Trafiken uppgår idag till knappt 10 000 fordon/dygn och gatan har fyra körfält endast mellan S. Kungsgatan (på Söder) och Tredje/Fjärde tvärgatan (se nedan).
Tredje tvärgatan och Fjärde tvärgatan skulle tillsammans utgöra en länk i en ringled runt innerstaden. Mellan Styrmansgatan och Hagtornsgatan breddades gaturummet från 12 m till 18-21 m för att kunna rymma fyra körfält och minst en gångtunnel förbereddes. Redan innan bygget satte igång hade ringledsplanen avförts helt men bebyggelsen revs ändå och gatorna knöts ihop med en överdimensionerad korsning med Kaserngatan. Tvärgatornas avsnörda delar fick nya namn (Gullregnsgatan resp. Brynäsgränd). Gatan fyller en viss funktion som lokal förbindelseled inom stadsdelen.

Yttre ringled:
Gatunamnen Österbågen, Söderbågen, Västerbågen och Norrbågen antyder en tänkt ringled (nåja, hästskoled) runt Gävle. Förbindelsen mellan Västerbågen och Norrbågen sköts dock upp på obestämd framtid eftersom den gick över Hälsinge regementes marker, Skogskyrkogården, Valls Hage och Tolvfors bruk och den beräknades inte behövas förrän efter år 2000. Inte heller Norrbågens förlängning ned mot Norra Kungsvägen, ovanför Gavlerinken och Gavlestadion, förverkligades. Ringleden förbereddes för fyra körfält men endast sträckan vid Sätra centrum - några hundra meter - byggdes fyrfilig. För några år sedan smalnades den av något till ett brett körfält i vardera riktningen. Reservat för Västerledens förlängning upp till Regementsvägen finns i aktuell översiktsplan, framför allt för att avlasta Parkvägen från lokal genomfartstrafik.

Inre centrumtangerande led:
Muréngatan och Stora Esplanadgatan skulle breddas till fyra körfält och förbinda Södra Kungsvägen vid Järvsta med Hälsingegatan vid Norrtull. Arbetena kom dock inte längre än till punktvisa avrivningar vilket t.ex. kan observeras i korsningen Stora Esplanadgatan-Nygatan där kvarteren på ömse sidor om Nygatan är olika långa. Sjömanskyrkan vid Centralplan skulle ha rivits.
Kaplansgatan skulle också ingå i denna led. S:t Ansgars hus i korsningen Kaplansgatan-Drottninggatan revs aldrig och sticker därför ut några meter i gatan.

Andersberg:
Andersbergs ringgata Vändkretsen har inbuktningar vid anslutningarna till Skogmursvägen och Spängersleden. Dessa byggdes för att möjliggöra framtida planskilda korsningar på Skogmursvägen och Spängersleden. Jämför gärna med Hamnledens trafikplats vid Sätra.

Anders

David M

Intressant att läsa om Gävles planer. Nu har jag bara varit i Gävle två gånger i mitt liv, men jag minns att det är en stad som verkade ha lidit väldigt mycket av rekordårens rivningar. Det är många breda, fina bilvägar inne i staden.


Annars har jag ofta lagt märke till att många ytterområden i städer, alltså byggda under miljonprogramsåren, är planerade för billeder som aldrig blivit av. Ett exempel är huset i Lund som ockuperades och revs förra hösten. Huset köptes in 1972 av kommunen för att bygga en extra körbana och skapa en 2+2-väg hela vägen mellan Norra Ringen och Vallkärra och låg s.a.s. i vägen. Än idag ser man på att bensinmacken vid Nöbbelöv ligger väldigt långt inskjuten från vägen och att det är en bred gräsmatta hela vägen till Nöbbelövs centrum.

Anders Noren

Citat från: David M skrivet 31 augusti 2009, 18:30:47 PM
Intressant att läsa om Gävles planer. Nu har jag bara varit i Gävle två gånger i mitt liv, men jag minns att det är en stad som verkade ha lidit väldigt mycket av rekordårens rivningar. Det är många breda, fina bilvägar inne i staden.

Nej, de flesta breda gatorna härrör från 1869 och 1888 års stadsplaner. 1960- och 1970-talen satte, vad gäller gator och trafikleder, bara punktvisa spår i innerstaden (förutom på Brynäs, då), t.ex. Staketgatan öster om Rådhusesplanaden. (Däremot revs en stor del av bebyggelsen.) Breddningarna av Kaplans- och Stora Esplanadgatorna är diskreta och inte särskilt trafikledsmässiga.

1888 års stadsplan inläst i DJVU-format

1888 års stadsplan är grandios. Om hela den hade genomförts hade Gävle haft en stenstad jämförbar med Göteborgs. För övrigt är den fortfarande giltig i den lilla remsa där Brynäsbanan går längs Stenebergsparken.

Anderes

Jonas Gustafsson

Över till Göteborg. Jag har inte lärt mig länka bra kartbilder än, så ni som är intresserade får väl öppna Google Earth, Eniro, Hitta e.dyl. i ett annat fönster...

Förutom trafikledsplaner berör jag även några spårtrafikplaner

Brunnsgatan i Olivedal har omotiverat stor bredd, här tänkte man sig en trafikled i tunnel genom berget till Kapellplatsen.

En bred remsa obebyggd mark mellan Tuve och Kärrdalen är idag visserligen fritidsområde, men den raka linjen i bebyggelsens gräns avslöjar att man på sextiotalet tänkte sig en öst-västlig trafikled över Hisingen genom denna remsa.

Mellan Utjordsgatan och Stenströmsgatan i Kålltorp finns en stor gräsremsa som är reservat från de gamla planerna på stadsbana. Väster om Kyrkåsgatan skulle banan försvinna i tunnel in under Lunden.

I Sävedalen i Partille kommun finns ett brett spårvägsreservat längs hela Ugglumsledens norra sida, en tänkt fortsättning på spårvägen till Östra Sjukhuset som varit på tapeten i omgångar ända fram till sekelskiftet. Nu verkar planerna ha legat på is några år.

Även med plats reserverad för spårväg är utrymmet väl tilltaget, vilket skvallrar om att Ugglumsleden från början var tänkt att fortsätta till Landvettervägen i höjd med Björndammen.

Ringleden runt Göteborg är bara halv och kommer väl så att förbli under överskådlig tid. Både i Angered och Mölndal slutar leden ganska abrupt, och från början tänkte man sig en östlig del genom Angered, Partille och Mölnlycke. Några reserverade utrymmen för detta är svårt att hitta idag. Mellbyleden mellan Mellby och Bergsjön är förmodligen en liten stump som realiserats av denna tanke.

Detta var vad jag kom på just nu...

//Jonas G
Gymnasielärare av årgång -71 som gillat bussar sedan barnsben men också har flera andra intressen, t. ex. att spela & sjunga.

Bengt Jönsson

Citat från: Jonas Gustafsson skrivet 31 augusti 2009, 23:17:04 PM
Över till Göteborg. Jag har inte lärt mig länka bra kartbilder än, så ni som är intresserade får väl öppna Google Earth, Eniro, Hitta e.dyl. i ett annat fönster...

Förutom trafikledsplaner berör jag även några spårtrafikplaner

Brunnsgatan i Olivedal har omotiverat stor bredd, här tänkte man sig en trafikled i tunnel genom berget till Kapellplatsen.

En bred remsa obebyggd mark mellan Tuve och Kärrdalen är idag visserligen fritidsområde, men den raka linjen i bebyggelsens gräns avslöjar att man på sextiotalet tänkte sig en öst-västlig trafikled över Hisingen genom denna remsa.

Mellan Utjordsgatan och Stenströmsgatan i Kålltorp finns en stor gräsremsa som är reservat från de gamla planerna på stadsbana. Väster om Kyrkåsgatan skulle banan försvinna i tunnel in under Lunden.

I Sävedalen i Partille kommun finns ett brett spårvägsreservat längs hela Ugglumsledens norra sida, en tänkt fortsättning på spårvägen till Östra Sjukhuset som varit på tapeten i omgångar ända fram till sekelskiftet. Nu verkar planerna ha legat på is några år.

Även med plats reserverad för spårväg är utrymmet väl tilltaget, vilket skvallrar om att Ugglumsleden från början var tänkt att fortsätta till Landvettervägen i höjd med Björndammen.

Ringleden runt Göteborg är bara halv och kommer väl så att förbli under överskådlig tid. Både i Angered och Mölndal slutar leden ganska abrupt, och från början tänkte man sig en östlig del genom Angered, Partille och Mölnlycke. Några reserverade utrymmen för detta är svårt att hitta idag. Mellbyleden mellan Mellby och Bergsjön är förmodligen en liten stump som realiserats av denna tanke.

Detta var vad jag kom på just nu...

//Jonas G



Den aldrig byggda breda "Swedenborgsgatan" från dagens Hjalmar Brantingsplats längs med Kvillebäcken och fram till Swedenborgsplatsen lite snett över "Stor EPAs" parkering!  F-låt det som idag är COOP-Forum, fd, B & W, f.d BRA stormarknad..
Än idag är det en grön "kil"...
Finns på stadsbyggnadskontorets karta från 1962

/B