Bus eller buss

[JDS]

Nu är ju bussförarnas biljettsyssla i minskande, den kanske snart försvinner helt?

Ja, och i så fall får vi leta efter ett nytt sätt att mäta hur bra utbildningen för linjetrafiken fungerar....

Vad gäller felstämplade biljetter har det ju under  -80, -90 och -2000 talen i princip varit samma regler som gällt officiellt men tillämpningen har varit olika.

Du kan bara korrigera din egen felstämpling (slarvades mkt med)
Det måste alltid finnas ett giltigt avtryck (slarvades med på landsbygden när kunden åkte mot landet, då kunde man stryka alla tidigare felstämplade på baksidan utan att göra nytt avtryck om det då räckte till resan) åkte kunden mot stan eller så måste det ju finnas ett avtryck som gällde för omstigning

Ofta tillämpade man då det gick en variant som var bra för kunden, om han/hon kom med en remsa med 4 tillgodo upp i Roslagen och M rutan var stämplad var det ju kört enligt Taxebestämmelserna, då var det SL Center som kunde lösa in dem. Givetvis strök i alla fall jag tillgodokupongerna och lät kunden åka sin tur mellan Singö o Norrtälje t.ex.....

Det går väl bra, men för att kunna göra den lilla avvikelsen så måste man ju först behärska reglerna till fullo så att man begriper när den kan användas. Enkelt uttryckt så kan man bryta mot nästan vilken regel som helst, om man vet exakt varför den finns och hur den fungerar. Det kan för en utomstående bedömare te sig som att det "inte är så noga". Men det är noga med NÄR man bryter mot den! Den här lilla skillnaden är väldigt viktig men tyvärr svår att se för den som inte är så analytisk av sig, och gärna lite lat också.

Glömde rita ring på framsidan vid korrigeringar, kanske pennan trasig?

Om man glömde att göra det så hade man väl aldrig upptäckt att pennan var trasig!  Men det är faktiskt vanligare att det ritas en ring för mycket, än att det ritas en för lite. När man har strukit den sista tillgodokupongen ska det inte ritas någon ny ring; att göra det är slarvfel nummer 1 på listan över "aktiva fel" bland biljettförsäljare.

[JDS]

Det är dock "bättre" att rita en ring för mkt än för lite.

Nej! Har man gjort en ring för lite kan nästa biljettförsäljare rita dit den. (Det förutsätter förstås att trafikanten uppmanas att påminna nästa biljettförsäljare om saken.) Har man däremot gjort en ring för mycket så kommer man att systematiskt bjuda trafikanten på en eller flera kuponger nästa gång denne gör en resa med övergång, eftersom de överstrukna tillgodokupongerna associeras med det första oinringade stämpelavtrycket på framsidan.

[Andy]

Har ingen taxehandbok tillgänglig. Om det kommer någon med tre tillgodokuponger på baksidan och vill åka i en zon (två kuponger), ska man väl stämpla en på framsidan och sen stryka en på baksidan? Och är det översta eller nedersta kupongen man börjar med?

När kunden en annan dag vill åka för tre kuponger, stämplas väl en fram och de två resterande kupongerna på baksidan stryks.

Hur vet en kontrollant (eller annan personal) vilka strykningar som hör till vilken resa? Och när ska ringarna ritas?

[JDS]

Har ingen taxehandbok tillgänglig. Om det kommer någon med tre tillgodokuponger på baksidan och vill åka i en zon (två kuponger), ska man väl stämpla en på framsidan och sen stryka en på baksidan? Och är det översta eller nedersta kupongen man börjar med?

Nerifrån.

När kunden en annan dag vill åka för tre kuponger, stämplas väl en fram och de två resterande kupongerna på baksidan stryks.

Riktigt, i detta fall skall ingen ny ring göras på framsidan. (Det framgår uttryckligen av taxehandboken.)

Hur vet en kontrollant (eller annan personal) vilka strykningar som hör till vilken resa?

Det finns fall där det är omöjligt att avgöra, i så fall får man naturligtvis hellre fria än fälla. Trafikanten har redan fått stå ut med själva felstämplingen och de tidsödande korrigeringarna.

Och när ska ringarna ritas?

Första gången man gör ett stämpelavtryck på baksidan ritas en ring runt kupongnumret för det felaktiga stämpelavtrycket på framsidan. Därefter ritas en ny ring runt kupongnumret för det nya stämpelavtrycket på framsidan, varje gång det finns OFÖRBRUKADE tillgodokuponger kvar på baksidan när du återlämnar remsan till trafikanten.

[Jonas]

En annan orsak till att det kan bli fel är ju den uppsjö av biljettyper som finns!(iaf i Uppsala).

Här har huvudmannen pippi på att ge ut nya biljettyper i tid och otid, oftast utan att tabort några gamla!!(iaf inte direkt)
Senast var det t.ex en biljett som var gilltig under "gitarrfestivalen" (3 dagar) som kunderna själva skulle skriva ut från nätet och var då ett helt A4 med text. Naturligtvis var det en del förare som inte sett anslagen som nekade folk att åka med, med klagomål som följd...

Dessutom är huvudmannen oftast väldigt dålig på att ge ut information i tid. Vårt senaste färdtjänstkort fick vi på bild ca 2 veckor EFTER att kortet började gälla!!

Har inte räkna själv, men enlig en som säger sig ha gjort det har vi runt 40! olika gilltiga färdbevis, vilket inte alls låter osannorlikt.
Då är det inte så konstigt att förarna missar/tar fel då och då.

[Yujin Zhang]

Jag tycker bara synd om dem som jobbar åt Västtrafik. Deras taxehandbok måste vara DEN tjockaste av alla, av Västtrafiks hemsida (> prisinformation) att döma. Men de kanske inte behöver lära sig allt utan bara vad som gäller inom området de kör i?

[Nico]

Nej! Bara busstrafiken. (Spårvagnar i Norrköping och Göteborg kan jag i och för sig inte uttala mig om.) Spärrvakter och konduktörer i SL-trafiken har flera dagars taxeutbildning och gör sällan fel jämfört med bussförare, som på sin höjd verkar ha fått en kvart. Men det borde vara ganska lätt att förbättra genom att införa krav på certifierad utbildning?

Nja, jag tycker nog att du här missar på en mycket väsentlig punkt i sammanhanget, nämligen skillnaden i vad som är att betrakta som den primära arbetsuppgiften. För en spärrvakt respektive konduktör så är den primära (och nästintill enda) sysslan att visera färdbevis. Det görs även oftast i en förhållandevis lugn miljö där man inte har så mycket mera att koncentrera sig på än att just visera allting korrekt. Att bara jämföra denna situation rakt av med den som en bussförare möter blir ganska orättvist för den där idealiska situationen som taxehandboken beskriver stämmer ju sällan så bra överens med verkligheten.

För en bussförare är den primära uppgiften istället att framföra bussen enligt tidtabell och övriga regler medan visering av färdbevis blir en sekundär uppgift som förutsätts ta minimalt med tid. Att det då kan och blir fel för en förare är inte så konstigt. I synnerhet inte när man har folk som nästan springer om vartann när de ska ombord samtidigt som man kanske behöver hålla koll på bakdörrarna och även övrig trafik. I vissa lägen/tidpunkter så har man dessutom väktare som assistans för att förhindra smitningar och det är visserligen ett plus, men innebär att man splittrar sin koncentration på ännu flera göromål.

[JDS]

Nja, jag tycker nog att du här missar på en mycket väsentlig punkt i sammanhanget, nämligen skillnaden i vad som är att betrakta som den primära arbetsuppgiften.

Jag har inte alls missat den lilla punkten, tvärtom har jag redan behandlat den! Observera att den mängd övning som krävs för en viss uppgift INTE är proportionell mot hur stor del av jobbet uppgiften är, utan snarare tvärtom: ju mer ovanlig uppgiften är, desto mer övning krävs det. Detta kan vara väldigt stötande men så är det!

[Nico]

Jag har inte alls missat den lilla punkten, tvärtom har jag redan behandlat den! Observera att den mängd övning som krävs för en viss uppgift INTE är proportionell mot hur stor del av jobbet uppgiften är, utan snarare tvärtom: ju mer ovanlig uppgiften är, desto mer övning krävs det. Detta kan vara väldigt stötande men så är det!

Nja, jag vill nog fortfarande hävda att du missat den punkten, men jag kan ju ha fel. Om du istället för allt detta kringsnack (som egentligen inte sade ett enda dugg men var väldigt snyggt formulerat) har möjlighet så får du gärna hänvisa direkt till den punkten där du påstår att du behandlar detta om vad som är primär arbetsuppgift.

[JDS]

Nja, jag vill nog fortfarande hävda att du missat den punkten, men jag kan ju ha fel. Om du istället för allt detta kringsnack (som egentligen inte sade ett enda dugg men var väldigt snyggt formulerat) har möjlighet så får du gärna hänvisa direkt till den punkten där du påstår att du behandlar detta om vad som är primär arbetsuppgift.

Naturligtvis! Den finns i inlägget Svara #15 i denna tråd, som kommentar till Lars Ödlunds

På -70 o -80 talet var grunden i taxeutbildningen samma oavsett yrkesgrupp inom SL trafiken, sedan blir det en stor skillnad, en spärrexp har biljetter som huvudsyssla, en bussförare som bisyssla...

och då skrev jag alltså så här:

Ja, men det gör ju inte hanteringen mindre viktig för bussföraren än för spärrvakten. (Men visst, jag är inte dummare än att jag inser att man ofta struntar i denna närmast självklara sanning!)

För att precisera vad jag menar så kan jag ta ett exempel: Låt A vara en trafikledare som kör buss en timme per dag, och B en vanlig bussförare som bara kör buss. Trots att A inte har busskörning som huvudsaklig arbetsuppgift så bör han förväntas köra buss lika bra som B, som har det. Detta är inte en absolut sanning, men jag påstår att man bör ställa det kravet.

Av naturen följer, att A kan behöva fler timmars utbildning än B för att exempelvis lära sig att hantera en ny busstyp - eftersom han inte får köra den lika ofta, så kommer han efter exempelvis ett år inte att ha råkat ut för lika många intressanta situationer som B, vilket måste kompenseras på något sätt om de ska vara lika bra, exempelvis genom att A får mer grundutbildning eller att man ställer högre krav på A än på B vad gäller förmågan att snabbt lära sig nya saker.

Det här kan tillämpas på en massa olika kombinationer av olika arbetsuppgifter eller varför inte kombinationer av arbetsuppgifter och fritidssysselsättningar: När du stämplar biljetter räknas det inte hur bra du är på att köra tåg, spela bas eller analysera blodprover. Det som räknas är hur bra du är på att stämpla biljetter. (Detta gäller naturligtvis också omvänt: När du spelar bas är det ingen lyssnare som bryr sig om hur bra du är på att stämpla biljetter.)